Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyare qvantitativa kemin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot hvarandra, men man fann, att denna vigtproportion
förblef gällande äfven vid alla andra föreningar,
som dessa båda metaller ingingo, t. ex. med
klor eller svafvel, och genom de i denna riktning
fortsatta undersökningarna af de elementära kropparna
utbildades läran om eqvivalentvigterna allt mera till
den matematiska grundval, hvarpå hela kemin hvilar. I
närmaste sammanhang med dessa eqvivalentundersökningar
utbildade sig en alldeles ny lära om elementen
och en atomteori. Man fann vidare, att, ehuru två
olika ämnen, t. ex. jern och syre, förenade sig med
hvarandra i olika proportion till kroppar med olika egenskaper
(jernoxidul, jernoxid, jernsyra), denna olika
proportion dock kunde uttryckas i ganska enkla,
alltid lika talförhållanden (1:2, 2:3, 1:3 o. s. v.).
Dessa voro de närmaste resultaten af Lavoisiers
verksamhet, men i och med dem var den egentliga
stommen till den nya lärobygnaden upprest; det
återstod nu hufvudsakligen endast inredningen, ett
arbete, som dock aldrig kan blifva fullt färdigt.
Vid detta arbete har kemin haft stor hjelp af de öfriga
naturvetenskaperna. Genom sin atomteori blef hon
nära förenad med fysiken; hvarje inom det ena området
vunnet vetenskapligt resultat sträckte sina verkningar
in på det andra forskningsfältet. Lika betydande voro
de fördelar, som genom kemins förändrade ställning
tillskyndades mineralogin, botaniken, fysiologin och
läkarkonsten, hvaribland den förstnämda endast genom
att betrakta de särskilda mineralen som kemiska,
efter någon viss orubblig lag bildade föreningar
kunde erhålla en fast utgångspunkt för deras ordnande,
medan i de senare riktigare åsigter rörande sättet,
hvarpå materien uppträder i det organiska lifvet, och
således äfven rörande de organiska lifsfunktionerna,
gjorde sig gällande.
Fig. 6. Antoine Laurent Lavoisier.
Antoine Laurent Lavoisier, född
i Paris den 28 augusti 1743, syselsatte sig allt
ifrån sin ungdom med naturvetenskaperna och blef
redan 1768 medlem af académie des sciences. Hastigt
svingade han sig upp till ära och ryktbarhet. En
generalförpaktarsysla, som han erhöll, gaf honom alla
nödiga medel till utförande af sina vetenskapliga
forskningar, och genom resultaten af dessa arbeten,
som blefvo till största fromma äfven för industrin
och näringarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
