Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmernas anrikning - Metallurgiska processer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anrikning på våta vägen kan för sin stora
omständlighet i allmänhet ej ge något särdeles
lysande resultat. Kostnaden äter upp en god del
af förtjensten. I Freiberg t. ex. anrikas årligen
hundratusentals centner fattig malm, som håller
endast från 3 till 4 ort silfver på centnern. Hvilka
massor har man ej der att öfverväldiga, och hvilka
affallsmassor! Och härtill kommer, som redan förut
blifvit anmärkt, den menliga omständigheten, att en
anrikning aldrig lyckas fullständigt, ja, i enskilda
fall uppskattas vigten af de malmpartiklar, som
ihärdigt hålla sig undan i affallet, ända till femtio
procent af den rena malmens hela vigt. Emellertid
har det ännu ej lyckats att genom någon annan bättre
metod blifva qvitt nu anförda stora olägenheter.
Metallurgiska processer. Det nu följande tillhör
uteslutande malmernas kemiska behandling. Det
mekaniska åtskiljandet af de särskilda beståndsdelarna
har, så vidt ett sådant åtskiljande var möjligt,
redan försiggått. För hvad som vidare måste ske äro
inga rent mekaniska hjelpmedel tillräckliga. Olika
ämnens kemiska frändskap till hvarandra måste nu tagas
till hjelp och ur de föreningar, som ej äro lämpliga
för omedelbar bearbetning för det åsyftade målet, de
medlemmar, som äro till hinder, derigenom aflägsnas,
att man i deras ställe anskaffar andra, som man
sedan lättare kan göra sig af med. Det metalliska
ämne, som man söker tillvinna sig. erbjuder man ett
nytt frändskapsband, som under för handen varande
förhållanden är detta ämne mera angenämt och som
det derför begärligt knyter, men på hvilket förbund
man sjelf har tillräckligt inflytande för att kunna
länka och styra det för egna syften. Kemistens
stora konst ligger just deruti, att han förenar de
vänner, som passa bäst tillsammans, under just sådana
förhållanden, som i möjligaste mån underlätta den
ömsesidiga anslutningen, men dervid alltid ställer så
till, att tyglarna, hvarmed han styr det nya paret,
blifva så lätthandterliga som möjligt.
Och för att slutligen kunna lösgöra metallerna ur
dessa föreningar, hvarvid de med starka frändskapsband
fasthänga, samt framställa dem i deras fulla renhet
måste man ha till hands än stillande, än lifvande
medel, gifva dem för tillfället någon ersättning,
någonting att sysla med, som kommer dem att förgäta
äldre böjelser, ja, till slut äfven göra bruk af
ytterst kraftiga kemiska medel. Den råa styrkan,
den mekaniska kraften, förmår nu mera intet;
man måste kunna anföra fullt talande skäl, bevis,
nödvändighetslagar, som ej kunna vederläggas. Och
för logikens lagar är naturen alltid tillgänglig.
Framför allt måste man gifva de särskilda
beståndsdelarna i den metallförande massan en sådan
rörlighet, som möjliggör deras obehindrade afskiljande
eller omsättning, bringa dem i ett sådant tillstånd,
hvari molekylerna kunna komma i möjligast nära
beröring med hvarandra. Det vill säga: man måste
göra dem sjelfva gasformiga eller flytande, om de
ämnen, som skola med dem ingå föreningar eller bvte,
ej kunna i sådan form blifva dem tillförda.
En kraftig inverkare på alla kemiska förhållanden är den
atmosferiska luftens syre, hvars biträde bör vid ganska
många tillfällen sökas och dessutom ej sällan underlättas
genom vattnets och kolsyrans dels kemiska, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
