Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varm bläster. Ugnsgasernas användning. Eldning med gas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Masugnsgasen kan emellertid äfven på hvarjehanda annat
sätt få en ganska nyttig användning som bränsle. Så
t. ex. är det ej ovanligt, der blåsmaskinerna
drifvas med ånga, att masugnsgasen får göra tjenst
som bränsle under ångpannorna. Jernmalmsrostningen
försiggår nu mångenstädes, och särdeles i Sverige,
ganska allmänt i gasrostugn, der bränslet likaledes
utgöres af masugnsgas, som ledes in i ugnen genom
flera små öppningar och der i beröring med den
atmosferiska luften tändes. Den nyaste svenska
gasrostugnen, konstruerad af direktör E. Vestman, är
utom all fråga en af nutidens ur teknisk synpunkt mest
fulländade metallurgiska apparater. Masugnsgasen har
slutligen ock visat sig kunna med fördel användas vid
brännstålstillverkning, kalk- och tegelbränning
m. m., hvaremot de försök, som blifvit gjorda
att använda denna gas i puddelugnarna, oaktadt
hettan kunnat stegras ända till hvitglödgning,
icke desto mindre måst öfvergifvas, emedan de begge
olika metallurgiska processerna inverkade störande
på hvarandra. Liksom masugnsgasen, begagnas äfven
mångenstädes det från kåksugnar, smälthärdar, väll-
och puddelugnar bortströmmande värmet till blästerns
upphettning, som bränsle under ångpannor, vid brygd,
bakning, tvätt, till torkning af bräder, uppvärmning
af bostäder o. s. v.
I masugn kan, emedan malmen der kommer i omedelbar
beröring med brännmaterialet, detta senare nästan
endast bestå af träkol, kåks, stenkol eller åtminstone
ved, hvilket sistnämda ämne dock först måste klyfvas
och sågas i smärre stycken samt torkas. Sådana ämnen,
som torkad torf, brunkol m. m., äro redan för sin
vanligen stora askhalt ej något särdeles tjenligt
masugnsbränsle, medan vid härdfärskning träkol är det
enda fullt nöjaktiga brännmaterialet. Deremot kunna
väll- och puddelugnar åtnöjas med nyss nämda sämre
bränsleämnen, och om så kallad gaseldning användes,
finnes snart sagdt intet brännmaterial så uselt,
att det ej kan vid puddling och vällning med fördel
tillgodogöras. Denna eldning med gas, som uppfans
i Tyskland för nära 30 år sedan, har ej allenast
för metallurgin, utan äfven för flera andra tekniska
yrken visat sig i så hög grad gagnelig och ofta äfven
kostnadsbesparande, att hon med allt skäl kan räknas
bland nutidens följdrikaste tekniska förbättringar
och upptäckter. Vi vilja nu i korthet beskrifva denna
nya eldnings- eller upphettningsmetod och kunna
sedan framdeles, då andra tekniska yrken, hvarvid
hög temperatur erfordras, t. ex. glasblåsning,
komma på tal, hit hänvisa.
Metodens upptäckt föranleddes närmast af de kort
förut ifrigt, men förgäfves gjorda experimenten att
vid vällning och puddling använda masugnsgas, och
det för denna metod egentligen egendomliga består
deruti, att man efter hand, i mån af behofvet, af
fasta bränsleämnen särskildt bereder en blandning af
bränbara gaser, afsedd för omedelbar förbrukning.
Denna gasberedning försiggår i gasgeneratorn,
en särskild, nära intill väll- eller puddelugnen
uppförd schaktugn, hvari det fasta bränslet
ofvanifrån inlägges och vanligen underifrån
förbrännes. Förbränningen sker antingen genom drag
eller bläster, men det senare sättet är både bäst
och vanligast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
