Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjutstålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så väl genom sitt ofantliga omfång som äfven och
ännu mera genom de många ändamålsenliga och sinnrika
inrättningarna är den kruppska fabriksanläggningen i
Essen en storhet för sig, hvartill i hela verlden
ej finnes något motstycke. Förut fick ingen
främling inträde der, och till och med bland de
särskilda arbetscheferna kände hvar och en blott
till det, som hörde till hans särskilda afdelning,
men nu mera gör man undantag från detta förbud
och beviljar inträde åt män af facket. Ett sex
timmars besök räcker dock på långt när ej till för
att bese allt. Gjutstålsberedningen är nu mera
grundad på bessemerstål, som blåses i tretton
rörliga bessemerugnar. Tackjernet erhålles från
några verket tillhörande masugnar vid Rhein. Här
bearbetas årligen flera hundra tusen centner jern, och
dertill äro naturligtvis väldiga krafter behöfliga:
en arbetsstyrka af nära 8000 personer, 65 till
en del jättelika och en mängd smärre ångmaskiner,
24 ånghammare, hvaribland 5 om nära 1 200 centners
vigt, 274 arbetsmaskiner, svarf- och slipstolar,
hyfvel-, fräs- och borrmaskiner m. m. Det är väl
bekant, hvilken omhvälfning Krupp åstadkommit
inom artilleriet. Gjutstålets utomordentliga
styrka och varaktighet gifva de deraf tillverkade
artilleripjeserna ett afgjordt företräde. Den dyra
bronsen uthärdar knapt mera än 800 skott, medan
deremot en 12-pundig mörsare af gjutstål efter
o 000 skott visat sig alldeles oförändrad. Redan
för mer än tjugu år sedan hade genom flerfaldiga
skjutförsök i Hannover, Braunschweig och Baiern
gjutstålets ofantliga öfverlägsenhet blifvit
ådagalagd och bekantgjord, men dervid stannade det,
tills Napoleon III lät sina kruppska kanoner spela i
Italien. Stålkanonen blef nu helt hastigt en eftersökt
artikel och Krupp tillverkaren af mordvapen i första
rummet.
Stålkanonerna borras, liksom de vanliga, först
sedan de i öfrigt blifvit färdiga. I det senaste
tysk-franska kriget visade de svarta stålkanonerna
till fyllest, hvad de förmå uträtta, men blottade
äfven på samma gång sin svaga sida. Ty äfven de kunna
springa sönder, och de vidt omkring flygande bitarna
vålla då stora olyckor.
När Krupp uppträdde på industriutställningen i
London 1851 med sina skjutvapen, med stålblock
om mer än 50 centner o. s. v., var han den ende
gjutsttålsutställareu, som erhöll pris. När han 1862
der åter visade sig, innehöll hans utställning tio
gånger större gjutstålspjeser. Hvarken i England
eller annorstädes hade man kunnat eftergöra dem. I
Tyskland var och är han ännu utan medtäflare i denna
industrigren.
I London hade Krupp 1862 utstält ett massivt,
cylindriskt gjutstålsblock (fig. 41), sådant det
kommit direkt ur gjutformen, således utan att sedan
ha blifvit öfversmidt. Detta block, som, vägande 470
centner, var 10 fot högt och 3,7 fot i diameter,
hade, sedan det något ursågats, i kallt tillstånd
bragts under en ånghammare om nära 1 200 centners
tyngd samt uthärdat öfver 100 slag af denna väldiga
slägga, innan det brast i tu. Medelst brottytornas
beskaffenhet ville man göra för alla tydligt, att
fabriken i så fullkomlig grad beherskar sitt material,
att redan de oarbetade stålgötena äro rena, täta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
