Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjutstålet - Det indiska stålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåsfria och att således deras derefter följande
smidning ej har till ändamål att ta bort några blåsor
eller andra otätheter.
Ett annat fyrkantigt block om 94 centner, hvaraf blott
den ena hälften blifvit utsmidd, var på längden af
slaget, så att man både hade tillfälle se det råa
stålgötets goda textur och dess genom smidningen
åstadkomna, förändring eller förbättring.
Man såg der äfven åtskilliga högst ansenliga stänger
och plåtar, som blifvit starkt böjda för att såmedelst
ådagalägga materialets utmärkta seghet.
Krupps i Tyskland och England patenterade metod
att tillverka helvalsade hjulringar utan väll
var å utställningen åskådliggjord genom en följd
af prof, som utvisade denna tillverknings hela
förlopp. Hans hjul rulla ej blott på europeiska,
utan äfven på amerikanska och indiska jernvägar,
medan hans jernvägsaxlar visat en uthållighet och
tillvunnit sig ett förtroende, som af inga andra
kunnat öfverträffas. Redan för flera år sedan
har den kruppska fabriken förbundit sig till en
skadeersättning af 15 000 thaler (40 000 riksdaler),
om hennes axlar bräckas under de första tio åren
af sitt begagnande. I London såg man prof på raka
stålaxlar för jernvägsvagnar dels med, dels utan
dertill hörande s. k. skifhjul, böjda lokomotiv- och
ångfartygsaxlar, de senares representant vägande 350
centner, vidare åtskilliga, andra tunga pjeser, såsom
skeppsankaren, skrufvar till väldiga pressmaskiner
o. s. v., samt slutligen de berömda kanonerna i alla
storlekar ända upp till hundrapundiga.
Men den af ingen öfverträffade Krupp öfverträffade
sig sjelf, när han 1867 i Paris utstälde ett
gjutstålsblock om 940 centner jemte åtskilliga andra
dertill värdiga motstycken, hvaribland den 1 175
centner tunga gjutstålskanonen slog hela verlden
med förvåning.
Äfven Meyers fabrik i Bochum har blifvit berömd för
sina egendomliga gjutstålsalster. Jemte tillverkning
af jernvägsaxlar och hjul samt utmärkta stålplåtar
har man der i synnerhet lagt an på förfärdigande af
gjutstålsklockor, hvarigenom de dyra kyrkklockorna
af brons blifvit till stor besparing alldeles
obehöfliga. De förra kosta nämligen endast 57 rdr
centnern och, när vigten öfverstiger 8% centner, 46
rdr. Deras godhet, uthållighet och rena, kraftiga,
vidt förnimbara vackra klang ha redan förskaffat
dem ett vidsträckt erkännande. På parisutställningen
1855 funnos tre sådana klockor, men emedan hela saken
der af mången förklarades vara en humbug samt den som
gjutstål uppgifna massan endast gjutjern, blef det för
fabrikens anseende nödvändigt att uppoffra den ena af
de utstälda klockorna, hvaribland motståndarna fingo
utvälja, hvilken de ville. Denna slogs i stycken,
som sedan upprepade gånger smiddes och härdades samt
derigenom till fullo styrkte sin stålnatur.
Det indiska stålet. Medan i vesterlandet gjutstålets
upptäckt är temligen ny, har, som det vill synas,
ett liknande stål i Ostindien varit sedan urminnes
tid kändt och, om än endast i ganska små stycken,
tillverkadt. Denna redan länge under namn af wootz
eller bombaystål verldsberyktade indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
