Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afträda åt stålet, men i stället har nu mera vunnen för
bildstoder och monument tagit ny fart, och dessutom
utgör nutidens industri en fortfarande säker borgen
för bronsens stora förbrukning till allahanda andra
konstalster och smärre metallvaror. Man skiljer
i allmänhet mellan klockmetall, kanonmetall och
statybrons, emedan allt efter dessa tre olika
ändamål den kemiska proportionen mellan bronsens
beståndsdelar hålles väsentligt olika. Dock finnes
ej för någondera af dessa tre bronssorter någon
allmänt antagen blandningsproportion, och dessutom
har man äfven för andra ändamål åtskilliga andra till
bronsgruppen hörande sammansättningar, i hvilka alla
kopparn utgör hufvudmetallen och förekommer legerad
med en, två eller tre andra metaller. Nedan stående
tabell torde kunna tjena som en kort sammanfattning
af de olika bronssorterna:
a. Koppar och tenn.
Koppar. Tenn. Klockmetall .....
........................................................................................
4 l
» till slagur
.................................................................................
100 33
Kanonmetall
..........................................................................................
100 10-11
Medaljbrons .
............................................................................................
92 8
Lagermetall till lokomotivaxlar
.....................................................................
88 14
b. Koppar, tenn och zink.
Koppar. Tenn. Zink. Mannheimguld
.................................................................................
9 i 15 9
f 80 18 2
Metall till lager, hjulbössor, pumpar m. m
............ .......................... J gg
l 88 10 2
Statybrons, rödgul gräns
.................................................................
84,42 4,30 11,28
» höggul »
.......................................................
........... 65,94 2,49 31,57
Myntmetall i Sverige, Frankrike och Schweiz
..........................................
95 4 l
» i Danmark
.....................................................................
90 5 5
c. Koppar, tenn, zink och bly.
Koppar. Tenn. Zink. Biy.
Statybrons
..........................................................................
78,5 2,9 17,2 1,4
Thomsons klockmetall
............................................................
80 10,1 5,G 4,3
Metall till axellager m. m
.......................................................
f 79 858
t 83 15 1,5 0,5
Det inses lätt, att legeringar af så olika
sammansättning äfven måste ha helt olika egenskaper
och att således den ena legeringen passar bäst för
något visst ändamål, medan en annan har ett annat
användningssätt o. s. v. Sedan den legerade massan
gjutits i sin form, återstår ännu ofta att medelst
hamring, filning, svarfning o. s. v. förarbeta henne,
och derför fordras vid många tillfällen en viss
mjukhet och smidighet, som hos flera hit hörande
legeringar saknas. När kopparhalten uppgår till
ungefär 85 procent eller, med andra ord, legeringen
utgöres af åtminstone 6 delar koppar mot l del tenn,
är hon redan af naturen något mjuk och smidig, men
genom hastig afkylning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
