Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntslagningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka ofta uppgifvas som grekernas läromästare i
myntningskonsten, begagnade dock som värdemätare
endast silfvertackor, stundom försedda med märken,
som angåfvo vigten. Trots den tidens ringa hjelpmedel
och den nästan barbariska ståndpunkt, hvarpå
präglingstekniken då befann sig, ega dock dessa äldsta
för handelns behof slagna mynt ett högt konstnärligt
värde. Och detta måste så mycket mera väcka vår
förvåning, som en dylik fulländning sedermera
under vida gynsammare yttre omständigheter länge var
försvunnen och först i senare tider åter uppnåtts.
De små grekiska staterna hade vapenartade märken,
hvarmed de skilde sina mynt från hvarandras. Så
t. ex. buro de eginetiska mynten en sköldpadda, de
rodiska en ros, de atenska en oljekruka o. s. v. Dessa
märken äro präglade på den ena sidan af myntet,
som vanligen är något konkav. Den andra, konvexa
sidan har under den första tiden ingen prägel,
endast tillfälliga intryck, som härröra af den egna
beskaffenheten af stämpelns nedre del, ett städ med
en derutur uppstigande fyrkantig tapp. Småningom
fann dock konstnären, att äfven den andra sidan
egnade sig till utsirande, och han ingraverade i
präglingsstockens undre del en fördjupad bild,
nästan alltid af stadens skyddsgudinna, Atene eller
Demeter, som nu på myntet aftrycktes i upphöjdt
arbete. Detta framsteg och dess småningom skeende
utbildning är i synnerhet lätt att iakttaga på de
gamla syrakusanska mynten. De visa på framsidan
stadens vapen, ett särdeles väl utfördt fyrspann,
medan frånsidan på de äldsta mynten ej har någon
prägel, endast en qvadratisk upphöjning, som
tillkommit mtan afsigt genom intryck af den ofvan
nämda tappen, hvarpå silfverplatten under präglingen
hvilade. Efter någon tid visar sig dock midt uti
denna fyrkantiga upphöjning ett litet flackt hållet
hufvud af nästan egyptisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
