Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntslagningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
graverade yta; men när öfverstämpeln efter stöten åter
uppstiger, höjer sig antingen understämpeln eller
sänker sig ringen, så att det präglade stycket
frigöres från ringen och kan skjutas åt sidan. När
öfverstämpeln åter börjar falla, träder allt tillbaka
i sitt gamla läge, och en ny myntplatt kan då inläggas
i ringen.
Ej sällan begagnar man äfven ringen till att gifva
myntens kant den form, man eljest genom kantningen
skulle gifva henne. De utsiringar, kanten skall
erhålla, äro i detta fall fördjupadt ingraverade på
ringens insida och aftrycka sig sålunda upphöjda på
myntet. Klart är dock, att, om ringen här såsom vid
den slätkantade präglingen blott utgjorde ett enda
stycke, han ej skulle släppa det färdiga myntet. Man
gör honom derför i tre delar, som i följd af sin
spänstighet vid stämpelns uppgående något skilja sig
åt. I denna form kallas han fjäderring.
Skrufpressens nedre delar KG, som innehålla
öfverstämpeln, äro inneslutna i en bössa H F hvilken
medelst armarna L L kan röra sig lodrätt upp och ned i
falsen O. Genom skrufvens stöt drifves denna bössa med
stämpeln nedåt, men höjes åter af spiralfjädrarna S S,
så snart skrufven stiger uppåt. Vid sitt uppstigande
tager han likväl med sig ringen n n och denna i
sin tur stängerna i i, hvilka vid sin nedre ända
uppbära ringen g g, hvarpå understämpeln P hvilar,
hvilken alltså måste följa med uppåt, tränga sig
igenom präglingsringen och uppskjuta den präglade
myntplatten utur den samma, medan ringen genom plattan
X X qvarhålles i Z Z. Skruf-varna R’ R’ och T T tjena
till att reglera bössan HF:s ställning och gång.
Myntplattarnas inläggande i präglingsringen skedde
på de äldre maskinerna för hand: på de nyare har man
deremot anbragt en mekanisk matare, präglingsverk som,
af präglingsskrufven satt i rörelse, inskjuter
myntplatten i ringen och, sedan han blifvit präglad,
kastar honom i en bredvid stående korg, så att
arbetaren endast har att lägga plättarna i mataren
och bortföra de färdiga mynten.
Skrufpressen, förr den enda brukliga präglingsmaskinen,
har på senare tid till största delen måst vika för
fullkomligare inrättningar. Den gamla maskinen var
genom den kretssvängning, som måste gifvas balanserna,
tidsödande, liksom han i följd af sin våldsamma verkan
lätt kom i olag. En synnerligt känbar brist var
dessutom, att han måste drifvas med handkraft och ej
kunde sättas i förbindelse med någon ångmaskin.
De nyare myntpressarna grunda sig på användandet af
vinkelhäftyget, och fig. 121 qch 122 åskådliggöra
mekanismen i de nu mera i myntverkstäderna nästan
allmänt brukliga apparaterna. Deras verkningssätt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
