Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ädelstensfabrikationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metod ej tillräcklig, enär den till buds stående
hettan är allt for ringa för att kunna bringa någon
större massa i smältning. Gaudin berättar visserligen,
att han i en knallgaslåga smält ren lerjord till en
vattenklar korundkula af en hasselnöts storlek,
hvilken var ihålig och i sitt inre utklädd med
kristaller; men detta förfarande var dock allt
för mödosamt för att i stort kunna användas till
framställning af konstgjorda ädelstenar. Ej mera
tillfredsställande utföllo försöken med blandningar,
som motsvarade sammansättningen af beryll, granat
o. s. v. Deremot har ett förfarande, hvarvid man
utgått från andra kemiska förutsättningar, ledt till
så gynsamma resultat, att man ej kan annat än
förundra sig öfver, att tekniken ännu ej begagnat
sig deraf och sökt vidare fullkomna metoden. Det
förfaringssätt, Ebelmen i Paris använde, grundar
sig på följande omständigheter.
Det gifves nämligen en del kroppar, hvilka ha
egenskapen att med jordarterna, såsom lerjorden,
talkjorden o. s. v., ingå föreningar, som äro temligen
lätt smältbara och vid den temperaturgrad, som uppnås
i en porslinsugn, förflygtigas, så att jordarterna
åtskiljas och utkristallisera. Till dessa kroppar
höra i synnerhet borsyra, borax (borsyradt natron),
kolsyradt kali och kolsyradt natron eller soda. Om
man alltså fint pulveriserar t. ex. lerjord och
talkjord, af hvilka spinellen består, och blandar
dem tillsammans i vederbörliga vigtförhållanden
samt småningom tillsätter denna blandning till
smältande borsyra i en degel, hvilken man, sedan
blandningen smält till en lugnt flytande massa,
utsätter för en starkare hetta och tillräckligt
luftombyte, förflygtigas en del af borsyran, då den
qvarvarande delen ej är tillräcklig att hålla all
lerjorden och talkjorden upplöst. En del afsätter
sig derför och bildar kristaller, som utgöras af
samma beståndsdelar som spinellen. Dessa kristaller
låta färga sig derigenom, att till den smälta massan
sättes någon metalloxid; så t. ex. ger kromoxid en
grön, koboltoxid en blå färg o. s. v. Ebelmen har
på detta sätt framstält ett stort antal ädelstenar
och dervid begagnat sig än af borsyra, än af
andra lösningsmedel. Utom dessa dyrbara alster
har han äfven frambragt en stor mängd mineral,
hvilkas framställning visserligen ej erbjuder ett
så allmänt praktiskt intresse som ädelstenarnas, men
för bedömandet af hypoteserna om mineralens bildning
och förekomstsätt i bergarterna är af stor vigt, ett
nytt bevis på, huru nära uppfyllandet af menniskans
materiela behof sammanhänger med lösningen af ofta
skenbart aflägset liggande vetenskapliga frågor. Och
icke blott mineral med samma sammansättning som de,
vi finna i naturen, utan äfven sådana, hvilka ännu ej
anträffats hvarken på eller i jorden, har det lyckats
kemisten att i sitt laboratorium frambringa. Så
fullständigar forskaren naturens skapande verksamhet,
i det han förändrar yttre vilkor och omständigheter
och dymedelst frambringar nya alster, hvilka hon
under samma omständigheter för öfrigt äfven hans
åtgöranden förutan skulle frambragt, men som hon ännu
ej, så vidt vetenskapen känner, funnit tillfälle
att utveckla. Derigenom öppnar han för oss mången
springa, hvarigenom vi kunna kasta en blick in i
aflägsna epoker af vår jords bildningshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
