Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Araberna och morerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och genom att dermed försätta de då redan brukliga
glasyrerna var första steget till upptäckten
taget. Huru vida detta skedde i Spanien, der de
rika tillgångarna på tennmalm möjligen kunde gifva
anledning till försök att tillgodogöra dem äfven för
denna industri, eller om araberna medförde konsten
från orienten, känner man ej. Det är visserligen
bekant, att de gamla babylonernas hvita glasyr
innehöll tennoxid, men man är ej säker, om de
använde honom såsom tillsats i glasyren, eller före
glaseringen dermed öfverdrogo pjeserna. Det förra
är väl troligast, och möjligen hade, då araberna
eröfrade Persien och angränsande länder, kännedomen
derom ej hunnit utdö. A andra sidan tala dock många
skäl, t. ex. frånvaron af tennbxid i de persiska och
vestasiatiska fajanser man känner från tiden emellan
600–1200 e. Kr., för det antagandet, att användningen
deraf då ej längre var bekant. Härmed må nu förhålla
sig hur som helst, antagligt är dock, att under det
muhamedanska väldet i Spanien den hvita emaljglasyren
först infördes i Europa. Det påstås visserligen, dels
att en i klostret S:t Paul i Leipzig befintlig fris af
hvitglaseradt tegel skulle vara förfärdigad redan år
1207, dels äfven att en tysk krukmåkare i Schelestadt
i Elsass, hvars namn är okändt, men hvilken aflidit
år 1283, skulle ha uppfunnit konsten att tillverka
sådan glasyr, men dels saknas säkra bevis för detta
påstående, dels hade vid den tid, då uppfinningen
skulle ha gjorts i Elsass, sådan glasyr länge användts
i Spanien. Att han likväl ganska tidigt varit känd
och använd i Tyskland, synes af ett år 1330 skrifvet
arbete, hvari lemnas ett recept för hans tillredande.
Vi hafva med en viss utförlighet afhandlat den hvita
emaljglasyrens härkomst och första användning, emedan
uppfinningen deraf är till en viss grad epokgörande
för keramikens utveckling. Till största delen af de
bättre slag af lergods, som från 15:e ända till slutet
af 18:e århundradet tillverkades i Europa, användes
nämligen sådan glasyr, och ännu i denna dag tillverkas
i stor skala lergods, som glaseras dermed (t. ex. de
vanliga hvita kakelugnarna).
Araberna införde äfven i Europa konsten att med så
kallade lysterfärger (färger med metallskimrande
glans) smycka lergodset. Äfven denna konst är gammal
och användes af de gamla babylonerna samt under en
senare tid af perserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
