Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Araberna och morerna - Frankrike, England, Tyskland och Holland under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lergodstillverkningen i Spanien bedrefs i stor
skala, i synnerhet i Valencia, i hvars närhet det
gamla Saguntum låg, der redan under det romerska
väldet stora lerkärlsfabriker, som syselsatte 1200
arbetare, skola funnits, i Malaga, hvarifrån den
ryktbara alhambravasen (fig. 175) lär förskrifva sig,
samt på de Baleariska öarna, i synnerhet på Majorca,
hvarifrån namnet majolika påstås vara härledt. Den
ofvannämda alhambravasen fans år 1764 jemte två andra,
nu mera förstörda vaser under golfvet till en sal
i Alhambra, Han har en höjd af 4 fot och 33 linier
samt en diameter på det vidaste stället af 2 fot
30 linier. Alla tre vaserna voro, då de påträffades,
fylda med guldmynt.
Ön Majorca var vid denna tid af sådan
betydelse, att hon egde 900 fartyg, hvaraf flera
af 400 tons drägtighet, bemannade med 20 000 matroser.
Den spansk-moriska fajanstillverkningens
blomstringsperiod inföll under 13:e, 14:e och
15:e århundradena, och genom de vidt utgrenade
handelsförbindelserna fördes hennes alster i
stor mängd till långt aflägsna länder. Sedan det
muhamedanska väldet blifvit störtadt, råkade
tillverkningen på förfall, och genom ett 1566
utfärdadt edikt, som förbjöd muhamedanerna att tala
och skrifva sitt språk, att bära sin nationaldrägt
samt utföra några sirverk i morisk stil, kan
dödsslaget anses ha blifvit riktadt mot denna
tillverkning. Hennes idkande i Spanien af morer
upphörde alldeles 1610, då under Filip III 600–900
tusen morer utdrefvos ur landet, sedan deras egodelar
blifvit konfiskerade och flera tusen dessutom omkommit
genom hunger och för svärdet.
Sedan under medeltiden konst och vetenskap åter börjat
upplifvas i det vestra och mellersta Europa, blef äfven
lergodstillverkningen småningom lyft från den låga
ståndpunkt, hvarpå hon under de första seklen efter
romerska rikets upplösning befunnit sig. I Frankrike
och England lär hon under denna period på en del platser
ha drifvits i stort omfång, och lemningar från denna tid,
i synnerhet väggplattor, men äfven kärl och vaser,
ådagalägga, att konsten att glasera och med färger
pryda lergodset var allmänt känd i dessa länder. Man
har äfven bevis på, att stengods under denna tid
tillverkades i Frankrike. Vi ha redan omnämt, att
tyskarna anse uppfinningen af den hvita emalj glasyren
tillhöra en krukmakare i Elsass, som år 1278 skulle ha
lyckats framställa honom. Om än detta påstående ej kan
nöjaktigt bevisas, finnas dock andra prof på en tidig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
