Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gips - Gipsformar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På flera ställen brännes derför gipsen helst
nattetid, emedan man i mörkret lättare kan iakttaga
den färgförändring, som temperaturens närmande
till glödhetta företer, hvilken temperatur ej får
öfverstigas.
Öfverhettad gips förlorar sin förmåga att åter upptaga
vatten: han är dödbränd.
När gipsstenarna äro brända, sönderbokas och förmalas
de till ett fint mjöl. För finare konstnärliga
ändamål föredrager man att pulverisera ren gipssten
före bränningen och sedan upphetta gipsmjölet
antingen i jernkittlar, eller på jernplåtar, under
ständig omröring, ett arbete som bildhuggare och
andra gipsförbrukande konstnärer ofta med egen hand
förrätta och hvartill de vanligen då använda mjölet
af alabaster eller marienglas.
För användning af pulveriserad gips till formstycken
eller bildhuggeriarbeten sammanrör man gipsmjölet med
rent vatten i ett med olja bestruket kärl, för att
hindra gipsen att klibba fast vid kärlets väggar,
hvarvid man tillser, att den bildade gipsgröten
blir af vattnet likformigt genomträngd och att inga
luftblåsor bildas deri. I stället för rent vatten
kan man äfven begagna en svag limlösning, sur mjölk,
eller andra vätskor, och dermed bibringa gipsmassan
en viss önskad färg, större hårdhet, klarhet, eller
andra egenskaper. Den grad af fasthet man ger den
sålunda tillredda gipsgröten beror af ändamålet,
hvartill han skall användas. Till figurer och aftryck,
hvilka böra skarpt och noga återgifva originalet,
bereder man sig en tunnflytande massa, hvilken alltid
hårdnar långsammare och derför liar bättre tid att
tränga in i och utfylla de finaste fördjupningar.
Gipsformar. Skall gipsbruket tillredas i sådan form,
att det liknar en flytande, smält metallmassa, kan
man vid modellering och formning i gips följa samma
regler, som vi redan sett föreskrifna för gjutning af
konstalster. Då modellen göres af vax, afformas han
genom fortsatt öfverstrykning med gips, till dess
man erhållit ett tillräckligt tjockt skal, som kan
tjena till form för gjutningen; vaxmodellen utsmältes
derefter genom uppvärmning, och om formen skall
användas till flera afgjutningar, sönderskäres han
med en fin såg i möjligast stora stycken, hvilka för
hvarje gjutning sammankittas med mycket tunt gipsbruk.
Vid afformning af mycket stora modeller af lera,
hvilkas massa endast med stor svårighet kan
aflägsnas från den ihåliga formen och hindrar
formens sönderskärning medelst såg, lägger man,
innan gipsöfverdraget börjar påläggas, en tråd
öfver modellen sålunda, att han delar denna i två
lämpliga hälfter. Sedan gipsformen blifvit pålagd,
bortdrages tråden genom den ännu ej fullt hårdnade
gipsmassan i formen, som sålunda skares i två delar,
hvilkas af tråden skurna ytor bestrykas med olja,
för att hindra dem att åter sammanklibba.
Vid afformning af modeller, som ej få förstöras,
kan ofvan nämda förfarande blott delvis tillämpas,
nämligen endast på sådana delar af modellen, som
tillåta delning af formstycket med en tråd i två
hälfter, hvilka hvar för sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
