Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kemiska förloppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest mättad vid kärlets botten, föres sålunda genom
röret alltid denna del af henne till närmast liggande
cistern. Mindre blecklådor med silartadt genombrutna
väggar och bottnar samt innehållande den sönderbokade
smältmassan nedhänga i hvarje cistern från träbommar
till något mer än halfva djupet. Tänka vi oss nu
utlutningen i gång, som vanligen utan afbrott
fortgår i omkring åtta dagar, skola vi i alla
cisternerna finna lut, men allt svagare, ju högre
upp cisternen står och alltid svagast i den öfversta,
emedan nytt vatten endast här påfylles. Härifrån går
vätskan småningom gen om alla cisternerna, kommer
sålunda i beröring med samtliga deri nedhängande
blecksilarna och afflyter slutligen från den sista
som mättad lösning. Silarna äro äfven de under
tiden stadda på vandring, men i motsatt riktning
mot lösningen. Hvar fjerde eller femte timme flyttas
de nämligen från en cistern till den närmast högre
stående. Derigenom blir efter hvarje omflyttning i
den nedersta cisternen, som innehåller den starkaste
luten, en plats ledig, hvilken fylles med en sil,
innehållande ny beskickning, ur hvilken den redan
temligen mättade lösningen ännu alltid förmår upptaga
något. Den öfversta silen, som nu blir öfverflödig,
borttages tillika, och hans nu fullt utlakade innehåll
bortkastas, så vida ej, enligt nyare praxis, svaflet
deri skall tillgodogöras.
Den från utlakningsapparaten kommande mättade
lösningen skall nu afdunstas. Förr inkokades
luten för detta ändamål på samma sätt, som
koksaltlösningen vid saltverken, i bly- eller
jernpannor, hvilka upphettades nedifrån; nu mera
har dock afdunstningen medelst lågans framstrykande
öfver vätskans yta vunnit företrädet. Lutpannorna
stå i en flamugn, som eldas med kåks, då dessa
ge den rökfriaste lågan. Lågan och de heta
förbränningsgaserna nedtryckas af ugnens form mot
vätskans yta och tvingas att stryka tätt utefter den
samma, hvarigenom en häftig kokning och afdunstning
uppstå. I många fabriker är smältugnen så förbunden
med afdunstningsapparaten, att särskild eldning för de
senare ej behöfves, enär de från smältugnen kommande
varma förbränningsgaserna äro tillräckliga äfven för
detta ändamål. Afdunstningen ofvan ifrån medför stor
beqvämlighet framför den vanliga undereldningen,
ty då pannans botten i det förra fallet knapt blir
varm, bildas ej heller der den hårda saltskorpa,
hvars beständiga bortskrapande vid den gamla metoden
vållade så mycket besvär; sodasaltet åtskiljer sig
här fastmer i mindre kristaller, hvilka sätta sig
löst vid bottnen och utan men kunna stanna qvar der,
tills pannan blifvit i det närmaste fyld dermed. Från
kristallisationens början till en viss punkt deraf
afskiljes nästan rent kolsyradt natron, hvilket
såsom »prima vara» kan borttagas och då får namn af
renad vattenfri soda. Man kan sedan fortfara med
afdunstningen ända till torrhetsgrad och på detta sätt
tillgodogöra det af moderluten med mycken orenlighet
behäftade fuktiga saltet.
Det från afdunstningspannorna uttagna saltet låter
man så länge som möjligt ligga och afdrypa och
borttvättar slutligen den ännu qvarvarande moderluten
medelst öfverspolning med kallt vatten. Fördelaktigt
och äfven redan mycket användt är sättet att utdrifva
moderluten i en centrifugaltorkmaskin. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
