Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Galileen, som har sin källa vid foten af berget
Karmel, stod länge i rop för att vara särdeles
lämplig till förglasning och blef derför så väl i
denna trakt, der många glashyttor uppstodo, som
äfven på många andra håll mycket eftersökt och
fraktad långa vägar. Emellertid kan man ej anse
den af Plinius återgifna berättelsen bokstafligt
sann af det skäl, att den hetta, som under angifna
omständigheter kunde utvecklas, på långt när ej ar
tillräcklig att åstadkomma förglasning. Men att
de första glasflusser voro tillfällighetsalster,
får man väl antaga, liksom orten för deras uppkomst
med all sannolikhet är att söka på Medelhafvets östra
kust, ty de här boende folk: egypter, fenicer m. fl.,
idkade sedan de äldsta tider vissa industrigrenar, i
synnerhet krukmakeri och malmutsmältning, som fordra
höga värmegrader och nästan sjelfmant måste ha fört
till glasets uppfinning. Dessutom lågo de nödvändiga
råmaterialen, sand och soda, så godt som för deras
fötter, ty äfven den senare är ett i dessa länder
ofta förekommande naturalster.
Huru vida fenicerna, såsom vanligen antages, först
voro de enda glastillverkarna, eller om de blott
som kringfarande köpmän företrädesvis bemäktigat
sig handeln med dessa varor, är ej fullt utredt;
ty äfven egypterna voro sedan gammalt förtrogna
med konsten att göra glas, med dess slipning och
förgyllning, hvarom de prydnader bära vitne, som
ofta påträffas i deras grafhvalf. Dessa glassorter
äro alla färgade och ogenomskinliga; i synnerhet
har man ofta påträffat blåfärgade glassaker, men
dessutom äfven af åtskilliga andra färger, såsom
gult, rödt, brunt, svart, hvitt, sällan dock
ametiströdt. Åtskilliga sakförhållanden göra det
sannolikt, att åtminstone redan 1600 år f. Kr.
glas blifvit tillverkadt. Så vida hieroglyferna
på gamla skarabeer och glasperlor angifva namnen på
samtidigt lefvande monarker, skulle glasmakarkonsten
kunna göra anspråk på denna höga ålder, och de
bekanta afbildningarna af glasblåsare, som finnas
i grafvarna i Beni-Hasan, äro omgifna af Hieroglyfer,
af hvilkas tolkning lär framgå, att dessa teckningar
blifvit anbragta före israeliternas uttågande ur
Egypten. Fig. 251 och 252 lemna exempel på sådana
afbildningar, hvilka åskådliggöra de förfaringssätt,
som vi ännu i dag kunna se i hvar enda glashytta.
Glasfabrikerna i Sidon, hvilkas ursprung dock ej med
tillräcklig säkerhet kunnat utrönas, ha lemnat oss
talrika prof på sina alster, hvilka alla vitna om stor
konstfärdighet så väl i afseende på form som färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
