- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
558

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvelsyra - Tillverkning af engelsk svafvelsyra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfrig, då vitriolen utkristalliserat, och hvars
rikedom på svafvelsyrad jernoxid gör henne för
ändamålet särskildt tjenlig. Moderluten indunstas
i pannor till en fast massa, som sedan infylles i
retorter af bränd lera, omkring 35 skålpund i hvarje
retort, för att distilleras. Retorterna insättas
flera på en gång i en så kallad galerugn. En sådan
ugn har en lång eldstadskanal, i hvilken retorterna
inskjutas från motsatta sidor så, att deras halsar
utskjuta utanför ugnens väggar. De å ömse sidor
i långa rader utskjutande retorthalsarna, ofta två
till tre rader öfver hvarandra, med deras krukformiga
förlag af lera, kunna för fantasin återkalla bilden
af sådana större roddarskepp eller galerer, som förr
begagnades; deraf namnet på detta slags ugnar, hvilka
inom tekniken för åtskilliga ändamål begagnas. Vid
eldningens början utveckla sig blott sura vattenångor
och svafvelsyrlighet, hvilka ej uppfångas; men
så snart tydlig rök af svafvelsyra börjar visa
sig, påkittas förlagen. Enligt det ursprungligen
begagnade arbetssättet inhälles på förhand i hvarje
förlag litet vatten, hvari de sura ångorna förtäta
sig. Sedan eldningen underhållits omkring 36 timmar
och retorterna slutligen blifvit nästan hvitglödande,
lemnas ugnen till afkylning; men syran i förlagen är
då ännu ej färdig, utan samma förlag måste användas
vid tre till fyra nya sådana distillationer, innan
syran fått sin behöriga styrka. Det i förlagen
tillsatta vattnet måste nämligen först fullständigt
förenas till hydrat med den svafvelsyreanhydrid,
som af hettan utdrifves från den svafvelsyrade
jernoxiden i retorterna, innan syran kan blifva
rökande. Hastigare kommer man till målet, om man i
förlagen ingjuter engelsk svafvelsyra i stället för
vatten, men då får man också alla den engelska syrans
föroreningar med i den rökande syran. Återstoden
i retorterna utgöres af jernoxid, som i handeln är
bekant under flera namn, såsom caput mortuum,
kolkotar, rödfärg.

Surt svafvelsyradt natron, som erhålles till
biprodukt, då salpetersyra beredes af chilesalpeter,
afgifver äfven i glödgningshetta svafvelsyreanhydrid,
och man har börjat begagna detta salt till beredning
af rökande svafvelsyra, som då likväl lätt kommer
att hålla salpetersyra.

Tillverkning af engelsk svafvelsyra, som
vi nu gå att betrakta, är en vida vigtigare
industrigren. Benämningen engelsk svafvelsyra har
nu mera, då hvarje industriidkande land tillverkar
sitt eget behof deraf, ingen annan betydelse
än den, att tillverkningen till sitt ursprung
är engelsk. Denna tillverkning har haft en lång
skola att genomgå, innan hon hunnit sin närvarande
ståndpunkt, hvars fulländning visar sig deruti, att
man af en viss gifven mängd råsvafvel i det närmaste
erhåller hela den mängd svafvelsyra, som teoretiskt
beräknas. I tillverkningssättet äro likväl ännu flera
förbättringar möjliga, och ännu i dag ser man sådana
föreslås eller försökas.

Fabrikationens uppgift är att med tillhjelp af
luft och vattenånga förvandla svafvelsyrlighet
till svafvelsyra; om nämligen 32 vigtdelar
svafvelsyrlighet ur luften upptaga 8
vigtdelar syre och samtidigt 9 vigtdelar
vatten, får man till produkt 49 vigtdelar rent
svafvelsyrehydrat. Svafvelsyrligheten åter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free