Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyhvitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likväl i grunden arbeta på alldeles samma sätt. Det
väsentliga i båda är nämligen, att metalliskt bly
eller blyoxid utsattes för inverkan af ättika
och kolsyra; luftens syre oxiderar i följd af
ättiksyrans närvaro först metallen, hvars oxid
derpå upplöser sig i syran, medan kolsyran strax
derefter åter sönderdelar denna lösning och tar
oxiden i anspråk för egen räkning. Att kolsyran
här utför något, som hon vanligen ej ensam förmår,
nämligen sönderdelning af en metallisk saltlösning,
har sin grund i blyets förmåga att bilda s. k.
basiska salter, hvartill ytterligare den väsentliga
omständigheten kommer, att den basiska ättiksyrade
blyoxiden är löslig i vatten, medan andra basiska
blyföreningar deri äro olösliga. Har nämligen
ättiksyran blifvit fullkomligt mättad med blyoxid,
afstannar derför ännu ej lösningsprocessen; ännu en
mängd oxid ingår i lösningen, och det är just denna
af ättiksyran liksom i öfverfrakt medtagna andel,
kolsyran bemäktigar sig. Sedan den kolsyrade blyoxiden
afsatt sig, återstår å nyo endast neutral blylösning,
hvilken på nytt upplöser en viss mängd oxid, för att
omedelbart derefter åter aflemna denna till kolsyran
och så vidare i oändlighet, alltid med en och samma
mängd ättiksyra.
Den gamla tillverkningsmetoden kallas den holländska,
emedan denna industrigren förr i synnerhet blomstrade
i Holland. Det bly, som skall förarbetas, måste vara
i möjligaste mån fritt från främmande ämnen. Det
smältes och gjutes i formar eller på en afkyld
stenplatta till skrofliga skifvor af ett tunt papps
tjocklek. Ofta använder man äfven gjutformar, ur
hvilka blyskifvorna framkomma som genombrutna galler,
såsom af fig. 357 synes. Detta förfarande är allmänt i
England. Dylika skifvor erbjuda de arbetande gaserna
större yta. Det rum, der skifvorna genom samverkan
af luft, ättiksyra och kolsyra småningom förvandlas
till blyhvitt, har det franska namnet loge och utgör
en stor kammare af timmer eller murverk. I detta
rum uppläggas hästgödsel och lerkrukor med ättika
och metallplåtar i regelbundna lager med mellan
dem instuckna träslåar och bräden på det sätt, att
små mellanrum för luft- och gascirkulationen öfver
allt lemnas. Underst lägges ett fast tillpackadt
lager af gödsel eller utlakad garfvarbark, derpå
ett lager af härtill särskildt formade, nedtill
afsmalnande, inuti väl glaserade krukor, hvaraf i en
loge samtidigt användas 3 000–4 000. I hvarje kruka
hälles litet ordinär ättika eller träättika, blandad
med bryggarjäst. Vidare inställes i hvarje kruka
en blyplåt, som för detta ändamål är spiralformigt
hoprullad; utsprång i krukans insida hindra honom
att räcka ned till ättikan. Derefter läggas öfver
kärlet fyra af träläkter åtskilda lager af blyplåtar
och ofvanpå dessa ett planktak, som i ändarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
