- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
672

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krompreparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgångspunkten, är liksom en moder för alla andra
krompreparat. Det förbrukas för den skull i ansenliga
mängder, och ett temligen stort antal fabriker i
Frankrike syselsätter sig med dess frambringande
i stora massor. De äro alla för sin tillverkning
hänvisade till kromjernstenen, den enda malm, som
förekommer i tillräcklig mängd, för att medgifva
en teknisk bearbetning af kromen. Förr hemtade man
mineralet från Nordamerika, der det vid Baltimore i
Maryland förekommer i temligen rika lager; på senare
tiden har man äfven i Europa upptäckt åtskilliga,
fyndorter, som for behofvet äro tillräckliga, särdeles
i Böhmen, Schlesien, Galizien och Steiermark. Vid
Röras i Norge finnes äfven krommalm. Malmen, som
har en jernsvart färg, är en förening af kromoxid
och jernoxidul.

Ur denna krommalm framställer nu tekniken i en enda
operation kromsyradt kali. Den fint pulveriserade
malmen blandas med tredjedelen eller hälften af sin
vigt grofstött salpeter och glödgas häftigt under
några timmar på härden af en flamugn. Den i början
svartaktiga massan blir derigenom gul, emedan det
ur den smältande salpetern utvecklade syret med
tillhjelp af kaliet förenar sig med kromoxiden till
kromsyra, hvilken omedelbart derpå förenar sig med
kaliet till kromsyradt kali. Detta salt löses lätt
i vatten och erhålles genom vanlig utlakning och den
gula lösningens afdunstning.

Det gula enkla eller neutrala kromsyrade kaliet
har en inskränkt användning och finnes knapt att
få hos vanliga kemikaliehandlare; också omarbetas
genast i fabrikerna det allra mesta till surt eller
tvåfaldt kromsyradt kali. Såsom namnet antyder,
innehåller detta salt dubbelt så mycket kromsyra
som det neutrala; man erhåller det, om man medelst
svafvelsyra eller salpetersyra beröfvar det neutrala
saltet en motsvarande mängd kali. Lösningen blir
mörkgul och innehåller svafvel- eller salpetersyradt
kali och det önskade dubbelt kromsyrade kaliet. Genom
afdunstning och omkristallisering erhålles det senare
i eldröda kristaller.

Tar man nu det dubbelt kromsyrade kaliet till
utgångspunkt, ges det två riktningar, hvari
förvandlingarna kunna företagas: antingen framställer
man derur andra kromsyrade salter, binder sålunda
kromsyran vid andra baser, eller ock förarbetar man
det på kromoxidsalter eller blott på oxid.

Om en lösning af kromsyradt kali bringas tillsammans
med en blylösning, uppstår genast i följd af
kemiskt utbyte en vacker gul fällning, kromsyrad
blyoxid eller kromgult, hvilket, jemte de andra
kromblyföreningarna utgörande det tekniskt vigtigaste
krompreparatet, i stora massor fabriksmässigt
framställes och till största delen utträngt de förr
brukliga gula färgerna, såsom neapelgult, kasselgult
o. s. v.

Så enkel i sjelfva verket framställningen synes,
är dock en mängd omständigheter att iakttaga, för
att träffa rätta färgtonen, ty denna skiftar allt
?fter lösningens sammansättning från gult ända till
orange. Användes basisk blylösning, erhåller man
kromorange, lika så om de båda blandade lösningarna
försättas med kaustikt kali; färdigt kromgult kan äfven
förvandlas till orange, om det utsattes för en lösning af
kaustikt alkali. Härvid drager alkaliet småningom något
kromsyra ur det gula pulvret, hvarigenom ett annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free