Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krompreparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kromsyrad qvicksilfveroxidul. Syret och qvicksilfret
förflygtigas, medan kromoxiden stannar qvar i
retorten. Genom glödgning förlorar oxiden nästan helt
och hållet egenskapen att upplösas till och med af de
starkaste syror. Kromoxiden är en af de färger, som
uthärda den starka hettan i porslinsugnarna, alltså
kunna inbrännas under glasyren. För öfrigt har man på
senaste tiden lärt sig göra honom användbar äfven för
målaren och färgtryck aren. Det gifves åtskilliga
gröna pulver, som, under namn af smaragdgrönt,
Mittlers grönt, pannetiers- och plessisgrönt m. m.,
hufvudsakligen bestå af kromoxid, delvis äro förenade
med bor- eller fosforsyra, delvis äfven uppblandade
med andra ämnen, eller ock, der de förete ljusare
nyanser, uteslutande bestå af kromoxidhydrat. Till
tryckning af väfnader och papper har på senaste åren
denna tillverkning vunnit en betydande utsträckning,
i synnerhet i form af det i handeln förekommande
färgämnet Guignets grönt, hvilket erhålles ur
åter-stoderna efter fabrikationen af anilinviolett,
aldehyd m. m., hvarvid ganska mycket kromsyra
förarbetas.
Den i syror upplösta kromoxiden är efter
omständigheterna än grön, än violett, hvilket
redan häntyder på kromens ovanliga färgrikedom; för
öfrigt öfvergår det violetta i grönt genom blott
upphettning och det gröna i violett genom litet
salpetersyra. Dessa gröna eller violetta föreningar
utgöra kromsalterna, i hvilka alltså kromoxiden
spelar rolen af bas. Bland dessa förtjenar särskildt
nämnas det for färgerierna vigtiga kromalunet, ett
dubbelsalt af svafvelsyrad kromoxid och svafvelsyradt
kali, af granatröd färg, hvilket i kattuntryckeriet
användes som betmedel och till frambringande
af perlgrå färg. Det erhålles i utmärkt vackra,
oktaedriska kristaller, om man nedhänger en på en
tråd fäst liten kristall i en med detta salt mättad
lösning, hvari han hastigt tillväxer.
Får kromen tillfälle att förena sig med ännu en del
syrgas till den i oxiden befintliga, uppstår kromsyra,
hvilken, i likhet med andra syror, förenar sig med
baser och bildar dels lösliga, dels olösliga färgade
salter. Dessa äro de från de nyss nämda kromsalterna
helt och hållet skiljaktiga kromsyrade salterna.
Kromsyran utdrifves ur sina föreningar af
starkare syror, ur dubbelt kromsyradt kali vanligtvis
medelst svafvelsyra, men hennes frånskiljande är
så omständligt, att kromsyran alltid förblir en dyr
handelsvara. Hennes verkningar bero hufvudsakligen på
den lätthet, hvarmed hon ger ifrån sig sitt syre; hon
är således oxiderande, blekande, färgtorstörande såsom
kloren, dock mindre häftig i sina verkningar. För att
i kattuntryckeriet draga fördel af dessa egenskaper,
behöfver man ingalunda den rena kromsyran, utan blott
en blandning af kromsyradt kali och svafvelsyra,
hvari således den af den senare frigjorda kromsyran
finnes. Men kromsyran har dessutom äfven en stor
industriel betydelse genom sin färgande kraft, hvilken
hon i synnerhet i sin förening med blyoxid visar.
Bland de kromsyrade salterna böra vi i främsta rummet
nämna kromsyradt kali, icke allenast derför, att
det redan i och för sig har mångfaldig användning,
utan hufvudsakligen derför, att det bildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
