Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultramarin - Lackfärger. Karmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma sätt som man skulle kunna särskilja de
annorlunda framstälda sorterna i glaubersalts- eller
sulfatultramarin och sodaultramarin.
Framställningen af ultramarin sönderfaller i två
afdelningar, en, hvari beståndsdelarna smältas
tillsammans och der produkten är en grönfärgad
massa, och en annan, i hvilken denna gröna massa
genom vidare behandling öfverföres i en blåfärgad. I
många fall nöjer man sig med den första produkten,
ty under vissa omständigheter kan denna blifva så
vackert grön, att han redan i och för sig finner
afnämare; han är i handeln känd under namnet grön
ultramarin. Vanligen fortsätter man dock processen,
i det man upprepade gånger utlakar det gröna pulvret
med vatten och derpå smälter det med en blandning
af svafvel och soda samt slutligen bränner det
med svafvel i fria luften. Detta tillgår så, att
man på en jernplatta utbreder ett ungefär 2/3 linie
tjockt lager pulveriseradt rent svafvel samt ofvanpå
detta ett något tjockare lager af färgmaterialet,
hvarpå man genom jernplattans upphettning förbränner
svaflet vid möjligast lindriga hetta. Färgens skönhet
tilltages småningom: att bestämma, nar denna uppnått
sin höjdpunkt, kan ej genom allmänna föreskrifter
läras; erfarenheten och ett öfvadt öga äro härvid de
enda säkra läromästarna. I Tyskland framställes den
yppersta ultramarin i fabrikerna i Kaiserslautern
och Nürnberg samt i porslinsfabriken i Meissen, i
den sist nämda med användning af samma slags massa,
hvaraf det verldsberömda porslinet tillverkas.
I sitt vackraste tillstånd utgör ultramarinen ett
fint pulver af den bekanta praktfulla blå färgen,
men skall han behålla sin fulla skönhet, måste man
undvika att genom rifning på rifstenen ytterligare
pulverisera honom. Hvarje sådant försök vållar en
försämring af färgnyansen, och det ser nästan ut,
som om de minsta delarna endast på ytan företedde den
underbara färgtonen, medan de i sitt inre vore mindre
skönt färgade. I luften är ultramarinen fullkomligt
oföränderlig; han uthärdar äfven en icke allt för
häftig glödgning samt motstår inverkan af svagare
syror. Deremot sönderdelas han, liksom lasurstenen,
af koncentrerade syror och antager under utveckling
af svafvelväte en smutsigt gulhvit färg. Ultramarinen
användes öfver allt, der han som täckfärg i förening
med olja, lim eller något dylikt bindmedel kan i
fråga komma, och har i denna sin användning nästan
fullständigt utträngt kobolt-blått, hvilket alltid
bibehåller en dragning i rödt. I glasfabrikationen
deremot, liksom i porslinsmåleriet, kan han
ej användas, emedan han ej motstår den starka
hettan; här behålla koboltoxiderna obestridt sitt
herravälde. Hvilka massor ultramarin för öfrigt i
de olika konst- och industrigrenarna förbrukas, lär
oss statistiken, som uppgifver de olika fabrikernas
årliga tillverkning till inalles 210 000 centner.
Lackfärger. Karmin. I växternas ved, bark, rötter
eller blommor finnas, som bekant, mångahanda, till
en del ganska vackra färgämnen, som äro af löslig
natur och derför spela en vigtig rol i färgeriet
och tygtryckeriet, utan att dock, såsom de hittills
omtalade, utan vidare beredning kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
