Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De organiska baserna - Näringsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom den organiska kemin benämnas med ett gemensamt
namn alkoholer. Dessa kroppar äro af ganska olikartad
natur. En bland dem är den vanliga alkoholen eller
etylalkoholen, en annan är den vid sönderdelning
af fett och olja bildade glycerinen, en tredje den
vid distillering af trä bildade träspriten, andra
utgöra finkelolja, som erhålles som en obehaglig
biprodukt vid bränvinsbränning. Samtliga dessa
alkoholer gifva, vid inverkan af syror, vatten
och saltartade föreningar, s. k. eterarter. Så
t. ex. ger glycerin med salpetersyra, vatten och
nitroglycerin salpetersyrad glycerin, med feta syror
(de fasta stearin- och palmitinsyrorna eller den
flytande oljsyran) de i djur och växter förekommande
fettarterna. Sockerarterna, stärkelsen, cellulosan
och öfriga beslägtade ämnen äro äfvenledes dylika
alkoholartade föreningar. Eterartade föreningar,
som härstamma från socker, äro ganska vanliga i
växtriket. Hit höra t. ex. det i pilträdets bark
förekommande bittra ämnet, salicin och det bittra
ämnet i bittermandel, amygdalin.
Om alkoholerna äro föreningar af vatten med oxider,
kan man antaga, att dessa senare utgöras af syre
tillsammans med en förening af kol och väte, hvilken
i alkoholerna spelar samma rol som metallerna i
metalloxidhydraten. Den vanliga alkoholen är C4 H6 O2,
eller, om han skrifves som ett hydrat, är hans
formel C4 H5O + HO, och C4 H5 spelar samma rol
i alkoholen som K i kalihydratet KO + HO. Samma
förening C4 H5 kan förenas med klor, med svafvel,
med metaller o. s. v. Sådana föreningar, hvilka,
ehuru sammansatta, kunna spela samma rol som de
enkla elementen, benämnas sammansatta radikaler
(se för öfrigt inledningen till fjerde bandet).
Utom af sin förmåga att med syror gifva eterarter
utmärkas alkoholerna äfven i de flesta fall deraf,
att de vid oxidering förlora väte, som med syre
förenas till vatten och utträder ur föreningen. De
sålunda bildade produkterna benämnas aldehyder. En
del af dessa aldehyder förekomma färdigbildade i
växtriket. Hit höra exempelvis den välluktande oljan i
kanelbark, anisolja, bittermandelolja, Dessa aldehyder
kunna förenas med syre, och då uppstå organiska
syror. Bittermandeloljan ger sålunda vid förening med
två atomer syre benzoesyra, kaneloljan kanelsyra. Den
aldehyd, som kan erhållas af den vanliga alkoholen,
ger, när han förenas med syre, ättiksyra.
I det föregående ha vi sett, att växternas
näringsmedel äro af rent oorganisk natur, nämligen
kolsyra, ammoniak och vatten. Djuren sakna
fullständigt förmågan att af dessa oorganiska
ämnen dana de kemiska föreningar, hvaraf deras
kroppar bestå. De äro tvungna att använda de af
växterna alstrade ämnena antingen omedelbart eller
medelbart, sedan de blifvit omarbetade i andra djurs
kroppar. Dessa ämnen, som äro oundgängligen nödiga
för djurens lif, skola vi egna några ögonblicks
uppmärksamhet.
Näringsämnen. Huru olika till sin beskaffenhet
födoämnena för olika djur än äro, ty man kan
ej neka, att örnen lif när sig på annat sätt
än ostran eller biet, innehålla de dock alla
ganska nära beslägtade kemiska föreningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
