Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvitbetssockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att då inom tyska tullföreningens stater 1841
frambragtes 190 000 centner socker, tre årtionden
senare afkastningen stigit till ungefär 4 500 000,
medan införseln af utländskt rörsocker sjunkit från
1 million till 900 000 centner. Lika så finna vi,
att i Frankrike den inhemska sockertillverkningen
under samma tidrymd höjt sig från en half till 6
millioner centner. Hvitbetssockerproduktionen i sin
helhet utgör för närvarande nära 18 millioner centner,
hvaraf på tyska tullföreningens stater komma ungefär
4 1/2 millioner, på Frankrike 6 1/2, på Ryssland 2 1/2,
på Österrike 3 millioner, på Belgien 1 million, på
Polen och Sverige 300 000, på Holland 80 000. Hela
mängden af det socker, som kommer i handeln, kan för
närvarande uppskattas till nära 80 millioner centner,
och af dessa utgör
kolonialsocker ............... 59 000 000 centner,
hvitbetssocker ............... 18 000 000 »
palmsocker ................... 2 300 000 »
lönnsocker ................... 800 000 »
Man har ända in i senaste tider mot
hvitbetssockertillverkningen anfört, att en stor del
af den bästa åkerjorden användes till odling af betor,
hvarigenom intrång och minskning i sädesodlingen
måste uppstå. Detta inkast har åtminstone skenbart
mycket för sig, ty bröd är nödvändigare än socker,
men det berättigade deri är också endast skenbart.
De statistiska öfversigterna gifva vid handen, att
för frambringande af 16 millioner centner socker
en areal af omkring 600 000 tunnland jord tages
i anspråk, hvilken jord sålunda går förlorad för
sädesodlingen. Denna yta är visserligen i och för
sig icke ringa, men tager man i betraktande, att
den del deraf, som faller på Tyskland, det land,
der hvitbetsodlingen i förhållande till arealen
vunnit den största utsträckning, knappast utgör en
half procent af den odlade jorden, finner man lätt,
att den jordrymd, som för betodling tages i anspråk,
endast blir en försvinnande liten bråkdel af den
mark, som användes för sädesodling. Men äfven om man
bortser från arealens jemförelsevis ringa betydenhet
och håller fast dervid, att en viss jordrymd genom
hvitbetsodlingen undandrages sädesproduktionen,
är dock ej dermed gifvet, att odlingen af spanmål
derigenom minskas. Förhållandet tyckes snarare
vara alldeles motsatt; det har nämligen visat
sig, att på många ställen, hvarifrån man eger
noggranna statistiska uppgifter öfver afkastningen i
spanmål före och efter hvitbetsodlingens införande,
spanmalsproduktionen, långt ifrån att ha minskats,
tvärtom efter denna tidpunkt tilltagit. Ett af de mest
slående bevisen i detta hänseende erbjuder provinsen
Sachsen, der på många gods under en lång följd af år
ända till en femtedel af hela jordrymden användts till
betodling, men der det icke desto mindre visat sig,
att efter tio års förlopp de fyra femtedelarna
af jorden frambragt mera spanmål än förut hela
arealen. Likaledes är det ett väl kändt förhållande,
att Belgien, oaktadt den vidsträckta betodling, som
der drifves, frambringar långt mera hvete nu än på
den tid, då ingen betodling fans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
