Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvitbetssockrets framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomligt hållbart råämne, hvarigenom ett oafbrutet
bedrifvande af sockerfabrikerna möjliggjordes, i
stället för att dessa under vanliga förhållanden
endast kunna arbeta fyra eller högst fem månader
af året. Tillika borde genom användande af denna
metod den fördelen vinnas, att en fabrik kunde hemta
sitt råmaterial från vida längre afstånd, än i annan
händelse vore möjligt, då hela den stora vattenmängd,
betan innehåller, ej behöfde fraktas. Förfaringssättet
erbjuder emellertid åtskilliga svårigheter, hvarför
också endast en enda fabrik arbetar efter denna metod,
men denna (Waghäusel i Baden) frambringar lika mycket
socker, som fyra andra fabriker af medelstorlek.
Att ingå i någon närmare granskning af de olika
utdragttingsmetodernas inbördes företräden är här
ej på sin plats; vi anmärka blott, att frågan om
deras olika värde ej ens i teoretiskt hänseende,
och följaktligen än mindre i praktiskt, kan anses
afgjord, så att valet af den ena eller andra kan bli
i väsentlig mån beroende på rent ortliga förhållanden,
såsom samfärdsmedlen, tillgång på arbetskraft o. s. v.
Då en utförligare beskrifning af de ofvan nämda,
skilda förfaringssätten för saftens vinnande skulle
föranleda större vidlyftighet, än med omfånget af
denna uppsats är förenligt, måste vi inskränka oss
till att i någon mån närmare redogöra for den metod,
som åtminstone ännu allmännast användes, nämligen
rif- och pressmetoden. Rifmaskinens väsentligaste
del utgöres af trumman, en liggande cylinder, som
med sina axeländar hvilar på ett stativ och rör
sig med en hastighet af 800–1 000 slag i minuten
och hvars yttre yta bildas af skarpa sågblad. Genom
särskilda inrättningar pressas betorna mot trumman
och förvandlas sålunda till en grötformig massa,
som samlar sig i en under rifmaskinen stående
behållare. Denna gröt lägges nu i dukar eller säckar
af hampa eller ull, som inpackas i en hydraulisk
press så, att emellan två säckar lägges en bleckplåt
af passande storlek. Den inre bygnaden af en dylik
hydraulisk press har redan blifvit beskrifven i andra
bandet (sid. 211), och vi kunna derför dit hänvisa de
läsare, som närmare intressera sig för detta ämne. Det
ligger emellertid i sakens natur, att pressarna för
här i fråga varande ändamål måste ha en särskild form
och anordning, om ock kraftverkningens princip vid
alla hydrauliska pressar är en och den samma. Sålunda
måste här saften uppsamlas, så att ingenting går
förloradt; hon bör så litet som möjligt få tillfälle
att sönderdela sig, jäsa, hvarför arbetet bör gå så
fort som möjligt. Dessa och andra synpunkter blifva
alltså de bestämmande for anordningen af maskinernas
särskilda delar. Pressarna äro antingen fästa på ett
faststående bord af jern eller på ett rörligt stativ.
Goda hydrauliska pressar lemna på sin höjd
85 % af betvigten i saft, äfven om den rifna
betmassan packas tunt i dukarna eller säckarna och
hela pressinrättningen är i godt stånd. För att
fullständigare utdraga saften använder man upprepad
pressning. Detta sker sålunda, att presskakorna å nyo
få uppsupa vatten och derefter ännu en gång skarpt
utpressas. Man har på detta sätt bragt det derhän,
att 92 % saft kunnat vinnas af de 95 %, som vi
sett att betan innehåller. Om denna dubbla pressning
emellertid är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
