Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 87 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kinesiska teet - Tebuskens natur och odling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som voro besatta med hår, liknande ögonhår,
syntes hafva tagit form af ögonlocken. I dessa
blad förmenades en kraft innebo, som
egde förmåga att fördrifva sömn. Omkring år
810 var teodlingen införd i Japan. Den första
berättelsen om det kinesiska teet skall
omkring år 1550 geografen Ramusio i
Venezia fått af en persisk köpman, men
först 1610 erhöll det holländsk-ostindiska
handelskompaniet tekarduser i utbyte mot
salvieblad. 1638 hade ryska resande tillbytt
sig kinesiskt te mot sobelskinn; det blef
i Moskva mycket omtyckt, och ungefär vid
denna tid framryckte det berömda bladet så
väl till lands som sjös mot Europa och började sitt
eröfringståg. Ännu 1664 var te i Europa någonting
så sällsynt, att det engelsk-ostindiska kompaniet
trodde sig förära sin drottning en mycket
kostbar skänk, då det gaf henne två skålpund te.
Det varmaste mottagandet fann teet bland
folken i de nordligare trakterna af vår jord,
såsom vid kusterna af Östersjön och Nordsjön, i
England samt i Nordamerika. Engelsmän, holländare
och ryssar förbruka i Europa det mesta teet. Det
monopol engelsk-ostindiska kompaniet förr hade
på tehandeln hindrade länge genom oskäligt
stegrade pris en större utbredning och
förbrukning. Kompaniet höjde priset med 100
procent, och staten fördubblade å sin sida detta
pris ytterligare genom införseltull, så att
en engelsman fick för sin älsklingsdryck betala fyra
gånger så mycket som hans granne holländaren.
Den hårdnackenhet, hvarmed moderlandet sökte
genomföra denna beskattning i sina nordamerikanska
kolonier, var en af de vigtigaste anledningarna till
brytningen mellan båda och till Förenta staternas
uppkomst, så att teet ej blott har en högst vigtig
merkantil, utan äfven en verldshistorisk betydelse.


Fig. 39. Gren av tebusken (1/2 af den naturliga storleken).

Tebuskens natur och odling. Det kinesiska
teet utgöres af bladen af tebusken, hvilken
många botanister anse som en enda art och då kalla
kinesiskt te (thea chinensis), medan andra åtskilja
tre hufvudarter, nämligen grönt tre (thea viridis),
brunt te (thea bohea) och det i Assams bergstrakter
funna vilda teet (thea assamica). Alla tre sorterna
visa så talrika och omärkliga öfvergångar, att det är
mer än sannolikt, att de under längre fortsatt kultur
uppstått den ena utur den andra. Förr trodde man, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>