- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
86

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cikorian - Teet - Det kinesiska teet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfalskningsmedel i cikoriapulvret, hvartill bedrägliga
fabrikanter stundom äfven tillsätta bolus och ockra,
för att framkalla den färgton, som är så omtyckt
af cikoriahandlare.

I cikorians kemiska sammansättning ingå inga
beståndsdelar, hvarigenom hon kunde ersätta
kaffet. Det bittra ämne, som deri förekommer, har ej
blifvit tillräckligt undersökt, för att det kan anses
vetenskapligt afgjordt, huru vida det är nyttigt
eller skadligt. Hittills ha hvarken fysiologer
eller gurmander velat veta af något surrogat för
kaffet, vare sig hvilket som helst. En af de förra
(Moleschot) håller öfver kaffet ett loftal, hvari
han bland annat yttrar: »Liksom teet, verkar kaffet
visserligen äfven upplifvande på tankeförmågan, men
ger dock tillika inbillningskraften en mycket större
liflighet. Mottagligheten för sinnesintryck höjes af
kaffet, och detta leder å ena sidan till en stegring
af iakttagelseförmågan samt å den andra till en
skärpning af omdömet, medan den lifvade fantasin får
förmåga att låta de sinliga förnimmelserna hastigare
antaga bestämda gestalter. Det uppstår ett begär att
skapa, en liflighet i tankar och föreställningar,
en rörlighet och värme i önskningar och ideal,
som är mera gynsam för gestaltningen af redan
genomtänkta idéer, än för den lugna pröfningen af
nyväckta tankar.»

*



Teet.

Med det allmänna namnet te betecknar det vanliga
språkbruket hvarjehanda slags extrakt af växtblad och
blommor, som förr mera än nu användes. Sålunda beredes
te af fläder- och kamomillblommor, af blad från
citronmelissen, åkermönjan, smultronörten, myntan,
salvian m. fl., och de häraf beredda tesorterna
användas ej allenast som läkemedel, utan förtäras
äfven för sin uppmuntrande och lifvande verkan som
njutningsmedel. Intet af dessa ämnen besitter dock de
fysiologiska egenskaper, som utmärka det kinesiska
teet. Närmare detta komma likväl några växtalster,
som vi finna använda på olika delar af jorden. Så
har Sydamerika sitt paraguayte, de nordamerikanska
indianstammarna sitt apalach-, osvego-, labradorte
o. s. v.

Det kinesiska teet. I Kina är bruket att dricka te
mycket gammalt och var redan i tredje århundradet
allmänt, ehuru det är sannolikt, att tebusken och
tedrycken invandrat till det himmelska riket från det
närgränsande Assam. Kineser och japaneser förklara
uppkomsten af bruket af te genom en saga, som har
stor likhet med den om kaffets upptäckt. En from
botgörare skulle nämligen ha gjort det löftet att
under någon tid oafbrutet bedja både natt och dag. Då
sömnen härvid öfverväldigade honom, bortskar han i
helig vrede ögonlocken och kastade dem ifrån sig. Och
se! ett under inträffade: från de till jorden fallna
ögonlocken uppsköt en växt, hvars blad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:21:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free