Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kakaoträdets odling - Kakaobönornas beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare dock i största mängden hufvudsakligen endast
vid två tidpunkter om året, som inträffa än förr,
än senare, allt efter läget. Sålunda infaller i
Mejico tiden för den mest gifvande skörden under
mars och april, den andra, mindre gifvande, i
oktober. I Brasilien deremot inträffar den rikare
skörden vanligen i juni och juli (detta lands vinter),
den andra, svagare, i januari och februari.
Kakaobönornas beredning för handeln är temligen
enkel. För detta ändamål befrias de först från
fruktskalen och det saftiga fruktköttet, hvaraf de
äro omslutna. De förra uppristas med en slö ben-
eller träknif och bortkastas, det senare rifver
man med händerna genom en sil och bereder deraf
genom jäsning en af arbetarna omtyckt rusdryck. De
i början hvita bönorna utbredas under dagen till
torkning i solen och skyddas under natten för dagg
och regn i ett slags skjul, der de uppskottas i
stora högar, som öfvertäckas med bananblad. Under
denna sammanlagring taga de hetta och undergå en
svag jäsning, hvarigenom de äfven få en mildare och
mindre besk smak. På många plantager torkas bönorna
i måttligt uppvärmda och väl vädrade rum. Alla dessa
plantagebönor gifva den rötta kakaon, cacao bravo. På
hvarje bärande träd räknas öfver hufvud 5–7 skålpund
nyskördade eller 2–3 skålpund torkade bönor. Tar
man härvid äfven i beräkning den tid, som trädet
behöfver, innan det bär frukt, samt alla de skador,
som hota skörden, är odlingen af kakao ingalunda att
anse som synnerligt vinstgifvande. De nordligaste
plantagerna finnas i Altamahas dalar, i Georgia och
Mississippidalens sydligaste del; oftare påträffas
de dock omkring Mejikanska viken. Lika så förekomma
många i Guatemala och på Mejicos vestkust. Den på sist
nämda kuststräcka odlade kakaon, i synnerhet den från
Soconusco, anses till och med för den bästa. Honduras,
Costa rica, Nicaragua, Columbia, Guyana ha likaledes
en mängd kakaoplantager, Brasilien deremot nästan
endast vild kakao, Vestindien var förr rikt på
sådana plantager, men sedan de blifvit förstörda af
orkaner, ha de endast på få ställen åter repat sig, så
t. ex. på Martinique och Trinidad. De utomamerikanska
plantagerna äro obetydliga.
Bland alla Europas länder förbrukar Spanien den
största mängden kakao, dernäst Frankrike. I Tyskland
anses förtärandet af choklad som en lyx, i Spanien
deremot hör han till dagligt bröd. Till hela Europa
införas årligen 35–42 millioner skålpund bönor, deraf
till Hamburg omkring 2 1/3 millioner för hela Tysklands
behof. På Preussens andel komma deraf omkring 600–700
tusen skålpund, hvilket i medeltal utgör omkring 3
ort på hvar person. I de österrikiska staterna är
förbrukningen ännu obetydligare, då der knapt hälften
af detta belopp kommer på hvar person. England inför
årligen nära 5 millioner, Belgien omkring 600 000
skålpund, hvaraf ungefär 12 ort på hvar person. I
Frankrike infördes 1857 öfver 14 millioner skålpund
kakaobönor, hvilket gör ungefär 35 ort på hvar
individ. En del af den införda kakaon utföres dock
åter härifrån i form af choklad. I Spanien beräknar
man 2 skålpund årligen på hvar person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
