Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 121 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röktobak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undergå de å nyo en svettning, men stundom låter man
denna följa omedelbart efter den första, som företages
genast efter skörden. Härmed är röktobaken tardig;
ty så snart jäsningen framskridit tillräckligt långt,
återstår endast att skara och torka bladen, om de
skola användas till kardustobak (knaster) att spinna
dem, om man önskar rulltobak, eller öfverlemna dem
till cigarrtillverkaren, hvars åtgörande äfvenledes
är rent mekaniskt.

Bladen skäras med knifvar, liknande dem, som användas
till att skära hackelse; i stora fabriker begagnar
man sig härvid af apparater, som med maskinkraft
sättas i rörelse. På den franska statens fabriker,
der stora massor tobak förarbetas, bestå dessa enkelt
och sinnrikt inrättade maskiner hufvudsakligen af
två ändlösa dukar, som röra sig i motsatt riktning,
sammanpressa de emellan dem liggande tobaksbladen
och föra dem som en temligen tat massa under
knifvarna. Dessa senare röra sig vanligen uppifrån
nedåt, dock brukar man nu mera äfven ofta använda
cirkelknifvar. Vid tillverkningen af kardustobak låter
man understundom den sålunda sönderskurna tobaken
passera genom en rad af upphettade jerncylindrar;
härvid skrumpna bladen ihop och erhålla det krusiga
utseende, som värderas hos vissa slag af tobak och
finnes hos s. k. knaster. Emellertid är det icke all
tobak, som fördrager en sådan upphettning utan att
förlora i godhet.


Fig. 78. Spinningen af rulltobak.

Att spinna tobak är äfven temligen enkelt. Bladen
göras smidiga genom fäktning med vatten; de sämre,
sönderbrutna bladen användas till rullarnas inre,
de väl bibehållna deremot till deras omhölje. Början
till en sådan rulle göres för hand, men sedan
sker spinningen med en horisontal jernspindel,
som kringvrides af ett spinnhjul. Den ena ändan
af denna spindel är med ett böjdt handtag, såsom
fig. 78 utvisar, fäst vid den härfvel, hvarpå den
spunna tobaken skall uppvindas, och på hans midt
finnes en S-formig dubbelhake, medelst hvilken
tobaksrullen vrides omkring sin egen längdaxel. Då
nu spinnaren sätter fast det ena täckbladet efter
det andra och derpå utbreder det till ifyllning
bestämda materialet, förena de sig med hvarandra
genom spindelns vridning, och det hela blir fast och
sammanhängande. Det färdigspunna tåget tages nu af
härfveln, hvarefter rullen torkas och pressas. Dessa
rullar voro ännu för 30 år sedan den vanligaste
form, hvari röktobaken kom i handeln. Endast
i Amerika och de europeiska länder, som stodo i
omedelbar förbindelse med de amerikanska kolonierna,
t. ex. Spanien, hade redan tidigt det ursprungliga
bruket att röka cigarrer vunnit insteg, och sedan
dess har det småningom allt mer gripit omkring
sig, så att det nu gifvit upphof till en högst
vigtig industrigren, cigarrfabrikationen. Såsom
handelsartiklar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>