Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likörtillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprit. Likörerna benämnas efter de kryddartade eller
bittra ämnen, som gifva dem smak. En del likörer,
som beredas af flera olika kryddor, erhålla vanligen
fantasinamn, såsom marasquino (af orangeblommor,
hallon och kirschsprit), parfait d’amour (af
de flygtiga oljorna ur kanel, kardemumma, rosmarin
o. s. v.). För öfrigt användas oljor eller extrakt
af anis, citron, pomerans, nejlikor, kamomillblommor,
lavendel o. s. v. En af de mest bekanta och omtyckta
likörerna är munklikör (chartreuse), som beredes
i ett kloster vid Grenoble. Vissa likörer färgas,
så t. ex. grön curaçao med indigo och saffran;
andra färgas röda med kochenill. Stundom tillsättes
tunt bladguld eller bladsilfver (goldwasser,
silberwasser). De mest omtyckta likörerna komma
från Holland (curaçao m. fl.) och i synnerhet från
Martinique (crème de cacao, de Moca, de noyau
m. fl.). Äfven i Ryssland och Tyskland tillverkas
och förbrukas inom landet flera slag af likörer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
