Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artförändringar af vinrankan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland de i Frankrike odlade vinsorterna, utvisande,
huru mycket vin och alkohol kunna erhållas på
hvarje tunnland. Man ser af denna värdeskala, huru
alkoholhalten ökas i samma mån fruktbarheten blir
mindre.
Drufsorter.
Vin på tunnland. Alkohol på tunnland. Produktens
Kannor. Kannor. värdeskala.
Gouais blanc 4 526 148,62 10,0
Gros gamais 3 017 154,28 15,6
Gros verreau 1 697 118,45 21,3
Petit verreau 1 131 92,79 25,0
Melon 1 508 137,31 27,7
Savoyen vert 943 82,99 26,8
Savoyen rose 565 56,58 30,0
Pineau noir 377 39,98 32,6
Pineau blanc 282 28,66 30,9
Vinodlaren måste derför ha klart för sig, om han på
samma areal (t. ex. för beredning af konjak eller
bränvin) vill skörda ett sämre, men alkoholrikt vin
eller ett bättre och dyrare. Frågan blir i alla
fall, huru stort penningvärde kan skördas af ett
tunnland. Dertill komma många andra omständigheter i
betraktande, t. ex. mogningstiden m. m. Riesslingen
t. ex., som under goda år ger det präktigaste vin,
är sen och mognar derför ej alla år, och det är ett
väl bestyrkt förhållande, att odlingen af denna
drufsort ej är i nationalekonomiskt hänseende af
samma vigt som de tidigare sorterna. Emedan samma
afarter af rankan i olika trakter ha olika namn,
kunna vi naturligtvis här endast begagna de mest
brukliga benämningarna.
Främst bland drufvor, som gifva hvita viner,
stå riesslingen (hvars saft först genom jäsningen
utvecklar den berömda bouqueten), moslern (i
Ungarn, der hon ger tokajern, kallad furmiat),
den hvita traminern (hvaraf i Böhmen
czernosekern beredes) och den röda traminern
(allmänt odlad i Rheinbaiern). Den hvita muskatellen
odlas hufvudsakligen i sydliga länder och lemnar
råämnet till frontignac, muscat de lunell och andra
aromatiska viner; rankan måste dock beskäras så när,
som på en enda knopp, ty får hon frambringa en större
mängd drufvor, erhålla dessa ingen eller endast
obetydlig muskatsmak. Rulandern (röd klävner)
med brunaktigt röda drufvor har uppkommit af en blå
drufva (den redan omtalade svarta burgundern) och är
i många trakter högst föränderlig, så att hon stundom
blir blå; man finner till och med på samma stock blå,
röda och hvita drufvor, ja, någon gång kan till och
med ett och samma bär vara blått på ena hälften och
hvitt på den andra. Rulandern är ganska gifvande, och
mognar tidigt. Det förträffliga vin, drufvan lemnar,
spelar i rödt samt förarbetas ofta, liksom den ur den
svarta burgunderdrufvan pressade färglösa saften,
till musserande vin. Gul orleans bär äfven rikligt med
drufvor, men mognar sent; det vin, drufvan lemnar,
är tungt och fordrar för fullständig utveckling
af sina utmärkta egenskaper flera års lagring. Till
lättare viner användas de olika afarterna af gutedel
och de i Rheintrakterna under namnet kleinberger
sammanfattade och öfver hela Tyskland utbredda elben
och hvita lieunisch. Sylvanern (vid Rhein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
