Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinets sammansättning - Musserande viner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alkohol. Socker.
Portvin 21–25 proc. 3–7
Sherry 15–25 » 1–5
Madeira 18–22 » 1 1/2–3
Marsala 14–21 » 2–3 1/2
Lacrymæ Christi 18–19 »
Constantia 18 »
Muskat 17 »
Champanj 5–15 » 10–12
Syracusa 14–15 »
Tinto 12–13 »
Malvasia 16 » 12–15
Tokajer 9 » 17
Bordeaux 12–15 »
Calcarella 16–17 »
Bourgogne 7–13 »
Eremitage 11–16 »
Malaga 16 »
Rheinskt vin 8–13 »
Mosel 8–9 »
Frontignac 10–12 »
Côte rotie 10–12 »
Roupillon 13–16 »
Vinbärsvin 20 1/2 »
Cider 5–8 »
Musserande viner försändas alltid på buteljer och
innehålla en betydlig mängd kolsyra, som vid buteljens
öppnande bortgår och dervid förorsakar den välbekanta
fradgningen eller musseringen. Då vid vinets jäsning
den derunder bildade kolsyregasen bortgår, måste man
vid beredning af musserande viner vidtaga alldeles
särskilda åtgärder för att tvinga en betydligare
mängd af denna gas att stanna upplöst i vätskan. Mest
bekant bland dessa viner är champanjen, ehuru för
öfrigt musserande viner tillverkas äfven vid Rhein
och Mosel, i norra Italien (t. ex. omkring Asti),
ja, till och med i California (california sparkling).
Förnämsta tillverkningsorten är dock Champagne,
hvars genom sina historiska minnen intressanta
hufvudstad Rheims så väl som Epernay,
Sillery, Châlons
m. fl. genom dessa viner gjort sig känd öfver hela den
civiliserade verlden. Champagne skall årligen sända
i handeln ej mindre än 16 till 18 millioner buteljer.
Den vinalstrande delen af Champagne är ett vidsträckt
slättland, genomdraget af låga höjder eller soliga
kullar, särdeles lämpliga for vinodlingen. Emellertid
äro ej alla ställen lika utsatta för solljuset,
och detta förhållande, liksom de olika varieteter
af rankan man odlar, jemte väderlekens beskaffenhet,
utöfvar ett betydligt inflytande på afkastningen. Att
förstå väl bedöma och tillgodogöra dessa olika
förhållanden är för champanjfabrikanten af största
vigt. En fin gom kan derför bli ett kapital med god
ränta, ty det ligger i sakens natur, att ej hvarje
egare af en liten vinodling sjelf kan förarbeta
sina råämnen, utan måste afyttra dem till större
fabriksegare. Beredandet af champanj är nämligen
ett så inveckladt och svårt arbete, att det endast
i stora fabriker kan med nödig omsorg utföras.
De bästa vinodlingarna ligga på den höjdsträcka
omkring Rheims, som fått namnet La montagne. Här
ligger det verldsbekanta Sillery, hvars namn förr gafs
åt alla champanjviner. Slott och vinberg, en gång
tillhöriga marskalk d’Estrées (fader till den sköna
Gabrielle, Henrik IV:s älskarinna), egas nu af den
bekanta firman Jacques son & Fils. Bouzy, S:t Basle,
Mailly, Verzy, Verzenay, Ludes och Taissy ligga på
samma sträcka af kullar. Epernay ligger, liksom Pierry
och Moussy, på venstra Marnestranden, och i dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
