Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 181 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musserande viner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närhet ses det slott, som eges af enkan (veuve)
Clicquot, ett namn, som högt äras af hvarje vinvän.

Den stora ryktbarhet, hennes champanj erhållit,
härleder sig så väl från smakens finhet, doftet,
musseringen, färgen m. m. som från varann ständigt
likformiga beskaffenhet och det stränga fasthållandet
vid den en gång som ypperlig erkända qvaliteten. Samma
förfaringssätt, samma råämnen m. m. stå alla andra
fabrikanter lika väl som enkan Clicquot till buds, ty
någon hemlighet i beredningssättet finnes ej mer. Men
det försprång, hon vunnit framför sina medtäflare,
har hon fått af den stora kapitalstyrka, hvarmed hon
kan underhålla ett lager, som räcker for flera år
och endast under goda år behöfver fyllas.

Drufsaften för tillverkning af champanj beredes
på samma sätt som för öfriga viner. Den första
pressningen lemnar en finare saft än de sista, och för
beredande af de olika champanj slagen underkastar man
drufvorna olika pressningar. För de finaste slagen,
la fleur de Sillery m. fl., användes ofta endast
saften från de tre första pressningarna. Den om sina
viners anseende måna enkan Clicquot skall till och
med sälja de ej fullt utpressade drufvorna till andra
fabrikanter, hvilka utpressa dem å nyo.

Större delen af saften erhålles ur blå drufvor,
men då champanjen ej får innehålla något färgämne
eller åtminstone blott visa en mycket ljus färg,
låter man ej de utpressade skalen följa med vid
jäsningen. Till och med de svarta drufvorna utpressar
man ej fullständigt för att derigenom hindra skalens
färgämne att medfölja saften.


Fig. 104. Champanjbuteljernas dosering och kornking.

Den genom pressning erhållna saften af olika
drufvor öses nu tillsammans i kar (cuvées), hvarvid
man bestämmer sockerhalten medelst areometer
(sackarometer). Saften måste nämligen innehålla
16–17 procent drufsocker. Hon måste vara rikare på
syror än vid beredandet af vanliga vinsorter (bäst
6/10–8/10 procent), emedan champanjen är temligen
rik på socker. Härvid är en öfvad smak af stor
nytta. Vanligtvis blandas 2/3 saft af svarta och
1/3 saft af hvita drufvor. Denna operation benämnes
coupage. Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>