Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifmedikus ytterligare fullkomnat dess sammansättning
och verkan samt deraf beredt teriak, i det han (60
år f. Kr. eller så omkring) till mixturen satt kött
af den orm, som för att håna Kristus blifvit jemte
honom fastspikad på korset och derigenom erhållit sin
motgiftskraft. På slika galenskaper trodde verlden
en lång tid.
Verkliga förhållandet är, att de gifter, hvaraf
missdådarna fordom betjenade sig, ej voro några
andra än de, som äfven vi känna. Deremot var den
förderfliga verkningen af många ibland dem ej så
bekant för den stora mängden som nu. Ja, vi finna
ofta, att man tillgrep de allra gröfsta medel, och
berättelserna om förgiftade bref, blommor, handskar
o. d. höra väl allesammans till diktens rike.
Hvarför skulle också så fina medel ha behöfts, då det
för den tidens läkare och kemister ännu var förenadt
med de största svårigheter att med säkerhet urskilja
de vanliga arsenikförgiftningarna?
Efter gifternas verkningssätt kunna vi dela dem i
flera klasser. Somliga verka genom inflammationer,
som de efter intagning framkalla i de delar, hvarmed
de komma i beröring, således i synnerhet genom
inflammerande af matsmältningsorganens slemhinnor;
andra inverka kemiskt på de af dem berörda väfnadernas
sammansättning, i det de antingen beröfva dem vatten
(på sådant sätt yttra sig t. ex. starka mineraliska
syror, alkohol, kaustika alkalier och jordarter
m. fl.) eller uppluckra ägghvitföreningar, såsom alun,
blysocker, silfversalter m. fl. göra och hvarigenom
de förstöra dessa organiska bildningar. Somliga
förlama nerv-, andra åter muskelverksamheten (alkohol,
kloroform, narkotika och de organiska baserna),
eller förändra de blodets blandning (grufgas,
koloxidgas och i synnerhet de animaliska gifterna,
ormgift, mjeltbrand, koppgift); slutligen ges det
äfven giftiga ämnen, som verka i flera af dessa
riktningar på en gång.
Af denna olikhet framgår, att samma ämne ej under
alla förhållanden ovilkorligt uppträder med sina
giftiga egenskaper. Det ges gifter, som endast verka,
om de omedelbart införas i blodet. Det högst farliga
vattuskräcksgiftet. har ej gjort någon verkan på djur,
som ätit af kroppen af i vattuskräck döda hundar;
bekant är, att svin utan men äta skallerormar
o. s. v. Kaniner och hundar blefvo vid lif efter
förtärandet af pilgift, så framt magen var behörigen
fyld med mat. Men om man på kaninerna underbinder
njurkärlen, så att kuraret ej kan afsöndras, inträder
döden mycket hastigt och under alla symptom af
kurareförgiftning. Menniskans hud skall efter upprepad
inympning af vissa gifter småningom bli känslolös för
dem. Sålunda skola moskitostingen blott hos nyanlända
framalstra blemmor, ett ordentligt hudutslag, som
sedermera förlorar sig. I östra Afrika frukta de
infödingar, som en gång repat sig efter ett ormbett,
ej mera för ett nytt angrepp; lika så skola hästar och
hornboskap kunna vänja sig vid tsetseflugornas sting.
Vilja vi med gifterna anställa en kort mönstring,
sker detta ändamålsenligast genom att indela dem
efter deras kemiska natur. Af de oorganiska eller
mineraliska gifterna äro de starka syrorna, svafvel-,
salt- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
