Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köttets kemiska beståndsdelar - Köttextraktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera fullständigt med distilleradt vatten.
Härigenom erhålles en röd vätska, som eger en
förträfflig buljongs egenskaper. Upphettas
denna vätska till kokning, stelna de deri lösta
ägghvitkropparna till ett brunrödt skum, som lätt
kan aflägsnas. Vätskan (extraktet) färgas med
något brändt socker for att erhålla den vanliga
buljongens gula färg.
Köttextraktet. Köttsaften kan genom kokning
koncentreras och bringas i torr form, i hvilken
hon lätt kan försändas och i åratal förvaras. Genom
återupplösning i kokande vatten erhålles då en soppa,
som besitter alla en af färskt kött kokad buljongs
egenskaper.
Detta förfarande har i praktiken på senare tiden
fått en stor och vigtig betydelse. Genom ett sådant
behandlingssätt ha nämligen oerhörda köttmassor, som
i Buenos Ayres, Mejico, Australien, Podolien samt
i många delar af Nordamerika ega så godt som intet
värde, kunnat göras åtkomliga för köttfattigare
länders befolkning. Förr hade de oerhörda hjordar af
nötboskap och får, som i dessa trakter finnas, intet
annat värde, än det hudarna, talgen och hornmassan
kunde betinga; köttet blef till största delen
bortkastadt. I nya Sydwales i Australien kostade
ännu för kort tid sedan det bästa oxkött ej öfver en
half penny (4 öre) skålpundet.
I Sydamerika har nu på Liebigs förnyade uppmaningar
den fabriksmässiga framställningen af köttextrakt
vunnit så fast fot, att redan 1865 de första
sändningarna till Europa kunde verkställas.
Om de fabriksanläggningar, som finnas vid Fray Bentos
i Uruguay, lemnar R. Wagner i sin berättelse
om den tekniska kemins framsteg under 1869 följande
meddelande: Den nya fabriksbygnaden, som är öfvertäckt
med ett tak af glas och jern, upptager en yta af
omkring 20 000 qv.-fot. Vid inträdet kommer man
först i en rymlig sal, hvars golf är belagdt med
tegelsten och som hålles mörk, sval och till
ytterlighet renlig. Här väges köttet, hvarefter det
sedan på spårvagnar fortskaffas till en bredvid
liggande annan sal, der fyra jättelika, af ånga
drifna skärmaskiner, bygda af bolagets disponent, mr
Giebert, äro uppstälda. Hvar och en af dessa maskiner
kan på en timme sönderskära kött efter 200 djur. Det
på detta sätt sönderskurna köttet inlägges i de af
smidesjern förfärdigade digestorerna, af hvilka hvar
och en rymmer ungefär 14 000 skålpund. Af sådana
digestorer eller urlakningsståndare eger fabriken
tolf. Köttet digereras här medelst ångtryck af fem
atmosferer. Den härvid erhållna vätskan ledes genom
rör till ett slags egendomligt inrättade apparater,
i hvilka fettet afskiljes från extraktet. Detta måste
ske vid värme, då man ej får spilla någon tid med
afkylning, emedan derigenom en förskämning lätt skulle
kunna inträda. Fettseparatorerna äro uppstälda i
ett större, lägre beläget, ungefär 60 fot högt rum;
bland dem finnas fem klarapparater af gjutjern,
radvis uppstälda och rymmande hvardera 1 700 svenska
kannor, hvilka uppvärmas med ånga af högt tryck,
som ledes genom det halletska rörsystemet. I dessa
jättelika apparater afskiljas ägghvitan, fibrinet
och den fosforsyrade magnesian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
