Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 280 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställningen af stearinsyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

operationen är slut, i form af hvita, knöliga massor,
medan glycerinet stannar löst i vattnet. I denna
kalktvål finnes utom den fasta stearinsyran äfven den
flytande oljesyran, hvilket ämne ger stearinljusen det
flottiga utseende, man vill undvika. För att skilja
de flytande syrorna måste man först sönderdela tvålen
med utspädd svafvelsyra. Denna syra ingår med kalken
en förening, gips, hvilken, emedan hon är föga löslig
i vatten, faller till kärlets botten,
medan de frigjorda syrorna flyta upp på vätskans
yta som ett klart lager, hvilket kan aftappas.

Kalktvålens sönderdelning utföres i samma kar,
hvari han blifvit beredd, men dess förinnan
aftappas den glycerinhaltiga lösningen. Genom
inledande af vattenångor håller man blandningen vid
en lämplig värmegrad. Man lemnar de smälta syrorna
någon tid i hvila, så att alla orenligheter kunna
sjunka till bottnen. Härefter ösas de i kar, der
de genom tvättning med vatten befrias från hvarje
spår af svafvelsyra. Sedan detta skett, gjutas de i
formar. En fransman vid namn Binet har uppfunnit en
metod att med ringa arbete fylla dessa formar. Hans
apparat synes af fig. 146. Hvarje form har nedtill
ett afloppsrör, omvexlande till höger och venster,
och hällas nu syrorna i den öfversta formen, fylla
alla de öfriga sig sjelfva.


Fig. 146. De feta syrornas fyllande på formar.

Man låter nu blandningen af stearin- och oljsyra
stelna samt underkastar henne stark pressning,
på samma sätt som man i hvitbetssockerfabrikerna
utsätter betmoset för starkt tryck i hydrauliska
pressar för att skilja de flytande beståndsdelarna
från de fasta. Massan invecklas för detta ändamål i
starka dukar, och emellan hvarje presskaka lägges
en ihålig skifva af jernplåt, i hvilken ånga kan
inledas så, att skifvan upphettas till den värmegrad,
vid hvilken man med största lätthet kan skilja de
fasta syrorna från den flytande oljsyran. Presskakor
och mellanliggande pressplåtar uppradas na hvarf för
hvarf samt utsättas för kraftigt tryck. Till en början
pressar man kallt, och först för bortskaffande af den
sista återstoden oljsyra uppvärmas pressplattorna
medelst inledande af het vattenånga. Den flytande
oljsyran utpressas till sista droppen, och de
qvarblifvande stearinkakorna behöfva endast putsas
samt genom omsmältning med lösning af oxalsyra befrias
från den rost, pressplattorna meddelat dem. För
tillverkning af feta syror på detta sätt erfordras
dock godt råämne, och metoden kan ej tillämpas, då
man har att förarbeta sämre vara, såsom affallsfett,
benfett o. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>