Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 281 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställningen af stearinsyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid förarbetning af ett sämre råämne måste syrorna
renas genom distillering, hvarom vi i det följande
få tillfälle att anföra ett och annat.

För närvarande är fettets saponifikation med kalk
ej så allmänt använd som ett annat, mera billigt
förfaringssätt: saponifikation med svafvelsyra eller
acidifiering.

Denna operation består deruti, att fettet utsattes för
inverkan af koncentrerad svafvelsyra. Svafvelsyran
inverkar nämligen i värme på fettet liksom alkalier
eller kalk, d. v. s. hon sönderdelar fettet, så
att detta genom upptagande af vatten sönderdelas
i glycerin, hvilket i förening med svafvelsyran ger
glycerinsvafvelsyra eller surt svafvelsyradt glycerin,
och feta syror. De feta syrorna underkastas derefter
distillering medelst vattenånga af 250–280°.


Fig. 147. Apparat för distillering af de feta syrorna.

Att fett kan saponifieras af svafvelsyra, upptäcktes
redan 1777 af Achard i Berlin. Dock erhöll denna
upptäckt ej på länge någon användning. Macquer
beskrifver i sin »Dictionnaire de chimie» Achards
förfarande vid beredning af »sur tvål». Saken
hvilade, till dess Chevreul, Caventon och Frémy
återupptogo henne. Orsaken, hvarför man ej fäste
uppmärksamhet vid nämda förhållande, låg deruti,
att fettmassan genom syrans inverkan på vissa i
fettet förekommande oreningar förvandlades till
en svart massa, hvars rening ej med något medel
ville lyckas. Först sedan man upptäckt, att de feta
syrorna låta med lätthet förflygtiga sig i en ström
af het vattenånga samt att de derigenom kunna skiljas
från förkolade ämnen, var ett medel funnet att inom
industrin göra sig till godo Achards upptäckt. Ehuru
distillering af de feta syrorna redan i förbigående
omnämnes i Chevreuls och Gay-Lussacs patent (1825),
synes dock den engelske industriidkaren George
Gwynne ega förtjensten att ha praktiskt utfört
detta reningssätt, på hvilket han ock 1840 erhöll
patent. I hufvudsak bestod det nya förfarandet i
fettets acidifiering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>