Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaxet - Veken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insänkt trävals, då de derigenom uppkomna tunna
vaxbladen lösgöra sig i vattnet, eller ock derigenom,
att den stelnade massan med en hvass knif skäres i
tunna spån. Innan man skär vaxet, plägar man ofta
smälta det ett par gånger med vatten, för att massan
skall till en viss grad bli vattenhaltig. Slutligen
utbredas vaxspånen och utsättas för inverkan af
solljus och luft. Allt efter väderleken samt vaxets
beskaffenhet fordras en längre eller kortare tid,
för att allt färgämne skall förstöras. För att
operationen skall lyckas väl, måste vaxspånen ofta
vändas. En tillsats af något utspädd svafvelsyra
skall vara gynsam för blekningen.
Utom våra vanliga bin finnas andra insekter, som lemna
vax, och alstren af några bland dessa komma stundom
i handeln. Från Guadeloupe erhålla vi t. ex. ett
svart vax, som ej kan blekas och härstammar från ett
derstädes inhemskt bislag. Det kinesiska vaxet, pela,
bildas af en art sköldlus (coccus ceriferus). Flera
växter lemna vaxartade ämnen; i små mängder finna
vi sådana som tunna öfverdrag på blad och frukter,
t. ex. plommon, vindrufvor. Vaxpalmen (ceroxylon
andicola), flera myrtusarter samt andra växter
lemna så rikliga mängder vax, att det i många trakter
bildar en vigtig handelsvara. I Columbia tillverkar
man ljus af palmvax, lika så i Rio Janeiro, der det
s. k. carnauba, äfvenledes ett slags palmvax, är en
handelsartikel. Ocubavaxet fås vid Amazonfloden af
frukten till en buske af slägtet myristica; myrtenvax
samlas likaledes i Amerika och vax af koträdet
(galactodendron utile) i Anderna.
Paraffinet, som på senare tiden blifvit ett vigtigt
råämne för ljustillverkningen, är ej ett fett, utan
ett distilleringsalster af brunkol, torf m. m. Detta
ämne finner således sin lämpligaste behandling i
kapitlet om gasbelysning samt om alstren af torr
distillering. Öfvergå vi nu till den egentliga
ljusstöpningen, måste vi först nämna några ord om
en af ljusets hufvuddelar, veken.
Veken är i ljuset, liksom i lampan, förbränningens
härd. Han uppsuger den genom hettan från lågan smälta
fettmassan samt leder henne i följd af kapillärkraften
uppåt. Vekens beskaffenhet är derför af stor
betydelse. Han måste förbrännas med samma hastighet
som ljuset, ty om han brinner hastigare, smältes
för mycket af ljusets massa, hvarigenom det blir
rinnande; brinner han åter för långsamt, blir lågan
liten. Man kan reglera vekens förbränning derigenom,
att man ger hans tjocklek ett riktigt förhållande till
ljusets. Till alla slags ljus använder man mest vekar
af bomull. Vekarna äro af ganska olika beskaffenhet;
så har man snodda och flätade vekar, sådana, i hvilka
trådknippena löpa parallelt, och sådana, i hvilka de
gå i skruflinier, kemiskt beredda, i olika ämnen
indränkta vekar. Stearinljus hafva, som bekant,
fördelen att ej behöfva putsas (eller »snoppas»),
emedan de putsa sig sjelfva. Detta blir möjligt
derigenom, att veken är flätad af tre snodder, hvilket
gör, att han, så snart han blir fri från fettmassan,
böjer sig så, att hans spets kommer intill det föga
lysande, men mycket heta yttre lagret af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
