Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 287 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veken - Ljusens formning - Ljusstöpning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lågan, der han förbrännes till aska. Genom
indränkning i lösningar af olika kemiska preparat
åstadkommer man, att askan smälter ihop till helt
små glaskulor. Ändamålsenligast är att indränka
vekarna i en lösning af borsyra, hvilken med den
ringa mängd kalk, som ibland medföljer stearinmassan,
sammansmälter till små kulor af borsyrad kalk, hvilka
ses på vekens spets.

Ljusens formning sker, som bekant, genom stöpning
eller gjutning. Den förra eller äldre metoden användes
endast för talg- eller vaxljus, då deremot stearin-
och paraffinljus öfver allt gjutas. Det behöfver
väl knapt särskildt nämnas, att ett oundgängligt
vilkor för beredande af goda ljus är, att råämnet,
man må använda hvilket som helst, först renas från
främmande inblandningar.


Fig. 152. Polermaskin.

Ljusstöpning sker på följande sätt. Bomullsgarnet, som
skall användas till vekar, afskäres i stycken dubbelt
så långa som de blifvande ljusen, och styckena vikas
i midten så, att en ögla uppstår. Ljusstöparen hänger
vekarna på krokar, fästa i lämpliga ställningar,
samt indoppar dem i smält talg och upprepar detta
förfarande två eller flera gånger. På detta sätt
erhålla vekarna sitt första fettöfverdrag; sedan
talgen fått kallna och blifvit tjockflytande, indoppas
de 6, 8 eller 12 gånger i fettmassan, ända tills
ljusen erhållit vederbörlig tjocklek, naturligtvis
med sådana mellantider, att talgen hvarje gång hunnit
blifva behörigt fast och hård.

Nu mera stöper man endast sällan; dock är stöpningen
ännu ej alldeles föråldrad, ty hon användes ännu i
engelska fabriker. Dertill begagnas dock mekaniska
inrättningar (fig. 149), hvilka tillåta indoppning
af ett stort antal vekar på en gång. Till en sådan
maskin höra t. ex. 36 ramar, af hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>