Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 288 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusstöpning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvar och en kan bära vekar till 720 ljus, så att
antalet ljus vid full besättning uppgår till nära
26 000. Alla de 36 ramarna insänkas den ena efter den
andra i den smälta talgmassan, och när den sista ramen
blifvit doppad, har den första svalnat tillräckligt
för att å nyo kunna indoppas. Sålunda kan arbetet
fortgå utan afbrott, och tillverkningen af 26 000
ljus kan med en arbetsstyrka af en man och en gosse
utföras på nio timmar.


Fig. 153. Liljeholmens ljusfabrik.

Gjutna ljus utmärka sig ej blott genom en vackrare
form, utan brinna äfven jemnare, emedan massan är
tätare och veken, som under gjutningen hålles spänd,
ligger noga i ljusets midt.

Gjutformarna äro naturligtvis ihåliga rör, för det
mesta af tenn, samt ha invändigt en fullkomligt glatt
och slät yta. Den smalaste ändan af formen
motsvarar spetsen på det färdiga ljuset, men
gjutformarna stå med sin vidare ända uppåt, och ljusen
komma sålunda på hufvudet till verlden. Det vanliga
gjutbordet är en skifva med en mängd runda hål, i
hvilka formarna inpassas, så att ett dussin formar kan
fyllas på en gång. Formarna ha i den vidare ändan en
utvidgning med större omkrets än hålen i gjutbordet,
vid hvilken de sålunda, när de instuckits i hålen,
måste bli hängande. Sedan formarna blifvit fästa i
bordet, dragas vekarna medelst en lång, i ena ändan
krökt ståltråd igenom dem; i den nedåt riktade spetsen
af formen finnes nämligen ett hål, som är så trångt,
att det täppes af veken. För vekens fästande upptill,
så att han kommer att befinna sig alldeles midt i
formen, har man flera metoder. Då man har enkla rör,
träder man genom vekens ögla ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>