Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Veken
- Lampglaset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än att låta samma mängd olja komma till veken
derigenom, att man tid efter annan fyller oljhuset,
så att oljan der ständigt står lika högt. På lampor
af bättre konstruktion finnas för detta ändamål
mångfaldiga inrättningar. De grunda sig antingen
på det förhållandet, att vätskor stå lika högt i
förenade rör, eller på särskilda pumpinrättningar.
I det förra fallet befinner sig oljhuset på samma
höjd som lågan, i det senare kan oljan förvaras
under lågan. I begge fallen kommer oljans yta att
befinna sig på samma afstånd från lågan. Vi skola ej
för närvarande uppehålla oss vid beskrifningen af
dessa ofta nog ganska sinnrika inrättningar, då vi
i det följande skola kasta en blick på de vigtigaste
slagen af lampor och på samma gång få tillfälle att
taga dessa apparater i närmare betraktande.
Fig. 165. Olika slag af lampglas.
Lampglaset. Lampglaset begagnades första gången 1756,
och upptäckten förskrifver sig från en apotekare
i Paris vid namn Quinquet. I sin enklaste form är
det en öfver allt lika vid, upptill och nedtill
öppen cylinder af glas. I dess inre brinner lågan,
som af den genomskinliga glasmanteln skyddas från
luftströmmars inflytande. Men detta är ej lampglasets
enda och vigtigaste uppgift, ty då den upphettade
luften endast kan bortgå upptill, uppstår nedtill
ett ganska lifligt drag, som lemnar de brinnande
gaserna en större mängd syre, än som eljest skulle
tillströmma lågan. Ehuru den jemna cylinderformen
på lampglaset är ganska ändamålsenlig, kan man
dock öka glasets verkan genom att tvinga all
luft, som tillströmmar, att beröra lågan. Detta
kan åstadkommas derigenom, att man ger glaset
en förträngning i jemnhöjd med lågan. Ifrån att
blott ha varit en utvidgning på glasets nedre del
har denna anordning så utbildat sig, att glaset,
såsom fig. 165 e utvisar, fått en ganska skarp
hopsnörpning. Benkler i Wiesbaden, uppfinnaren af
detta slags lampglas, förfärdigade till en början den
öfre och undre delen hvar för sig samt hopfogade dem
sedan med en metallring, såsom fig. d utvisar. Oaktadt
fördelarna af denna nya uppfinning medförde hon dock
den olägenheten, att i följd af den olikformiga
utvidgningsförmågan hos metallen och glaset det senare
ofta nog söndersprängdes. Iakttagelsen, att en blott
af glas förfärdigad cylinder, såsom af fig. e synes,
icke, såsom man förut befarat, söndersprängdes så
lätt som de af glas och metall sammansatta samt
att han utan fara kunde med sin trängre del komma i
nära beröring med lågan, ledde till förfärdigande af
lampglas af ett stycke. Glasen b c d e äro afsedda
för cylinderformiga vekar, då luften så väl utifrån
som inifrån kommer i beröring med lågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 2 00:08:03 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0325.html
