Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olika slag af lampor - Gaslysningen - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lågan med brännmaterial. Lampor, sådana som
ligroinlampan, äro derför egentligen att betrakta som
lampor, hvilka spisas med bränbara ångor. En sådan
lampa är i strängaste bemärkelse den herzogska. I
denna lampa bringar man utan upphettning flygtiga
lysämnen, såsom nafta o. d., till ångform och blandar
ångan med luft, innan hon antändes. Derigenom
erhåller man en gas, som i sig innehåller alla
vilkor för fullständig förbränning samt liksom
vanlig gas förbrinner med klart ljus, utan att veke
och lampglas behöfva användas. Huru dessa nya lampor
äro inrättade, visar fig. 176. De kunna äfven förses
med flera än en brännare. Lampan är afdelad i två
rum, af hvilka det öfre innehåller oljan, det undre
en mekanism för att insuga och hoppressa luft. Det
med c betecknade rummet innehåller ett urverk samt
en fjäder, hvarigenom en liten fläkt (ventilator) a
sättes i rörelse. Luften suges derigenom in i rummet
d från det krökta röret e, som står i förbindelse
med den yttre luften, pressas vidare genom g in i
rummet h samt går derifrån genom ett krökt rör, som
vid mynningen har en klocklik utvidgning. Den senare
öppnar sig under ytan af den i m förvarade oljan,
i följd hvaraf luften, då hon framkommer i rummet m,
är mättad med ångor af det flygtiga kolvätet och vid
antändning brinner med klart lysande låga.
Gaslysningen. I vidsträckt bemärkelse kan man säga,
att alla de olika slag af belysning, vi hittills
afhandlat, äro gaslysning. I dagligt tal förstår
man dock dermed blott belysning medelst lysgas,
och vi vilja i det följande äfven taga ordet i
denna inskränkta bemärkelse så till vida, som vi hit
blott räkna de genom torr distillering af organiska
kroppar omedelbart uppkomna alster, som användas
till belysning.
Torr distillering. Med torr distillering, hvilket
uttryck vi hittills ej haft tillfälle att förklara,
förstår man upphettning af ett organiskt ämne i ett
slutet kärl, så att det genom inverkan af hettan
sönderdelas i flygtiga alster, hvilka för att
undersökas eller användas uppsamlas på samma sätt,
som vid distillering af vätskor är brukligt. Den
torra distilleringen skiljes sålunda från vanlig
distillering af vätskor derigenom, att hon föregås af
en kemisk sönderdelning och att de flygtiga ämnen, som
derigenom erhållas, ej, såsom vid vanlig distillering,
finnas färdigbildade i råämnet. Hon är således ett
kemiskt förlopp, ej, såsom den vanliga distilleringen,
ett blott och bart fysiskt.
Men vid en behandling af de organiska ämnenas
distilleringsalster skola vi ej blott ha att
tala om gaser, ty det ges ett stort antal ibland
dem, som vid afkylning förtätas till fasta eller
flytande ämnen. Bland de senare finnas flera, som på
senare tiden fått stor betydelse som sjelfständiga
lysämnen. Vi erinra blott om fotogen, solarolja,
paraffin m. fl., hvilka stå i närmaste samband med
lysgasen ej allenast derigenom, att de uppstå på samma
sätt, utan äfven genom sin kemiska sammansättning. Vi
kunna derför lämpligast afhandla dessa ämnen i
sammanhang med gaslysningen.
Historik. Iakttagelsen, att många luftartade ämnen äro af bränbar
natur, är mycket gammal. Den eviga elden på halfön Baku äfvensom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
