- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
323

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

persiska och kinesiska eldbrunnarna ha sedan
årtusenden varit i oafbruten verksamhet och
utgjort föremål för religiös dyrkan. I de
engelska kolgrufvorna visste man redan för två
århundraden sedan, att gaser uttränga ur springor i
stenkolsflötser, hvilka gaser, om de antändas, brinna
med lysande låga. Ja, det lyckades till och med en
då i England bosatt tysk kemist vid namn Becher att
uppsamla denna bränbara gas och efter behag forsla
och antända honom, när och hvar han ville. Becher var
således den förste, som, om ock på ett ofullkomligt
sätt, praktiskt använde gaslysning i den bemärkelse,
hvari vi tagit detta ord.

Becher, som mycket syslade med stenkol, var äfven
den förste, som framstälde kåks, hvars fördelaktiga
egenskaper som brännmaterial snart erhöllo så stort
erkännande, att man anlade stora fabriker för deras
beredande. Vid kåksberedning (likaledes ett slags
torr distillering) erhöll man stora mängder lysgas,
hvilken man lät bortgå som en onyttig biprodukt. På
sin höjd antändes han till arbetarnas förlustelse.
Clayton och Hales framstälde 1739 lysgas genom
torr distillering af stenkol, och biskopen af Llandaff
visade 1767, att gasen kunde ledas genom ett rör och
antändas i rörets ända. Vid lord Dundonalds kåksverk
utdrogos genom afkylning ur gasen ammoniakvatten
och tjära. Men man insåg ej då den stora betydelse,
som lysgasen kunde erhålla. Redan 1786 upplyste
professor Pickel i Würzburg sitt laboratorium med gas,
hvilken han beredde genom torr distillering af ben.

Fig. 177. Le Bon.

Den förste, som förstod att fullt uppskatta fördelarna
af det nya belysningsämnet, var engelsmannen Murdoch.
Han fylde oxblåsor med stenkolsgas och begagnade
dem som lanternor. Han skall till och med år 1792
ha lyckats fullständigt med gas upplysa det hus i
Redruth, der han bodde. Men alla hans bemödanden
att väcka intresse för gaslysningen och skaffa
henne insteg strandade mot gamla inbitna vanor. Den
snillrike Watt var den ende, som var nog fördomsfri
att vilja försöka det nya lysämnet. Han lät Murdoch
1798 upplysa sina maskinverkstäder med gas, och år
1802 strålade fabriken i en glänsande gaseklärering
för att fira freden i Amiens. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:21:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free