Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exempel var dock enstaka, oaktadt det borde
ha uppmuntrat till ifrig efterföljd.
I Frankrike hade Le Bon oberoende af Murdoch gjort
försök att till belysning använda de gaser, som
utvecklas vid distillering af trä, men de rönte ännu
mindre uppmuntran än Murdochs.
Le Bon, ett allvarligt, vetenskapligt hufvud, var
genomträngd af öfvertygelsen om sin uppfinnings
vigt och betydelse, men försmådde att betjena sig
af puffens små hjelpmedel. Han ville öfvertyga folk
och tvinga dem genom öfvertygelsens makt, men detta
är ett företag, som endast i mycket sällsynta fall
lyckas. Med ett ord, Le Bon uppnådde ej målet för
sina sträfvanden. Sedan han uppoffrat sin förmögenhet
för att sätta sin älsklingside i verket, var han
lika långt från målet, som då han började. En och
annan lyssnade ännu till honom, log medlidsamt
och påminde om hans förluster, hvilka de ansågo
föranledda, ej af allmänhetens kortsynthet, utan
af hans ideers befängdhet. Andra ansågo honom för
en öfverspänd tok och gingo ifrån honom. De flesta
gjorde sig ej ens besvär att egna honom och hans
uppfinning en tanke. Sedan han ej längre hade några
medel att förevisa sina försök, sedan han uppoffrat
allt för att påtruga sina medborgare välgerningen
af en ny och betydelsefull ide och sedan han för
alla sina oafbrutna sträfvanden till och med af de
bildade endast uppburit axelryckningar och åtlöje,
återstod honom ingenting annat än att en dag gå ut
i Boulogneskogen och jaga sig en kula genom pannan.
En tysk vid namn Winzer, hofråd i Braunschweig,
förstod bättre än Murdoch och Le Bon, huru allmänheten
skulle tagas. Han uppfattade tanken om ett nytt
belysningssätt med utomordentlig liflighet, och
utan att i allvar och redbarhet kunna på långt när
mäta sig med sina föregångare, förstod han dock
vida bättre än de att sätta i rörelse krafter,
som hade större verkan. Han for till England, der
han ändrade sitt namn till Winsor, och grundade der
ett aktiebolag på utsigter till omätlig vinst. Till
en böljan skulle hvarje insats af 500 rdr lemna
10 000 rdr i årlig utdelning, hvilken dock inom kort
skulle fördubblas eller tredubblas. Oaktadt de
mera betänksamma ej lyssnade till honom, var dock
skaran af vinningslystna, hvilka aldrig förneka sin
spelarnatur, stor nog att ställa betydande summor
till Winsors förfogande. Naturligtvis måste tomheten
i hans förespeglingar snart visa sig, och det ljus,
som då uppgick för delegarna, var ett helt annat än
det, som blifvit utlofvadt.
Emellertid hade saken blifvit omfattad med allt för
stort intresse, blifvit för mycket försvarad och
bekämpad för att kunna snart falla i glömska. Winsor
var ej heller mannen att låta det komma derhän. Han
framlade ett nytt program, som ej gaf det förra efter,
samt fick åter penningar i riklig mängd; men ej ens
denna gång uträttade han något dermed. Emellertid
hade gaslysningen i Watts verkstäder samt några
andra företag af samma slag, om ej vunnit de
mera betänksamma för saken, åtminstone bragt dem
till tystnad. Winsor förstod väl att begagna sig
deraf för sina planer; man skaffade honom åter
penningar. Utsigten till en glänsande vinst, som
genom den vunna vetenskapliga erfarenheten kunde
anses säker, gaf gaslysningsbolagen nytt lif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
