Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera finnes väl i Storbritannien ej en stad med 3 000
invånare, som ej har sitt gasverk. Äfven en stor del
af kontinentens städer belyses nu mera af engelska
entreprenörer med gas.
I början hade införandet af gas på kontinenten ej
obetydliga svårigheter att bekämpa. I Frankrike
hade man snart glömt den olycklige Le Bons försök,
och hans sorgliga slut hade ej uppmuntrat till
efterföljd. Trots de framgångar, gaslysningen
emellertid tillkämpat sig i England, hade man ej något
intresse derför; det fordrades ett hufvud, som inom
sig hade nog mycket ferment för att sätta massan i
jäsning. Ingen kunde dertill vara mer passande än
Winsor. Han reste också, då hans barn kunde hjelpa
sig sjelft i England, öfver Kanalen för att gifva
det ett nytt hem. Trots fransmännens entusiasm för
allt nytt var dock hans företag ej så lätt, som han
förestält sig. Hans föregåenden talade emot honom,
och då han utom liknöjdhet äfven mötte motstånd
af pressen, smälte hans förhoppningar som snö för
majsol. Det fordrades oerhörda ansträngningar för
att 1817 upplysa ett panorama med gas, men äfven
detta var i fransmännens ögon endast en lek utan
vetenskaplig eller teknisk betydelse, och oaktadt
Ludvig XVIII af politiska skäl tillät grundandet
af ett gasbolag, som erhöll titeln »kungligt»,
kunde dock den nya uppfinningen endast långsamt vinna
folkets förtroende. Först tjugu år senare än i England
mognade utsädet i Frankrike.
I Amerika är gaslysningens historia vida ljusare. Der
hade i synnerhet Henfrey fäst uppmärksamheten på
sakens stora betydelse och utan några synnerliga
svårigheter lyckats vinna amerikanernas raska och
företagsamma sinnen. Redan 1801 belyste han med gas
en stor sal i Baltimore och satte vid samma tid flera
dylika företag i verket,
Tyskland förifrade sig på intet vis. Här fördes ingen
strid för och emot, allt stod stilla som förut. Två
framstående män, professor Lampadius i
Freiberg och Prechtl i Wien, rönte i sina bemödanden
någon, ehuru ganska obetydlig framgång. Lampadius
öfversatte ett arbete af Akum om gaslysningen och
bragte saken derhän, att ett gasverk inrättades vid
Freibergs silfververk. Nu mera, femtio år senare,
då gas allmänt användes ej blott till belysning,
utan äfven till uppvärmning, då man ser, huru ej
blott den minsta stad, utan äfven byar, ja, till och
med enskilda hus ha sina gasverk, har man svårt att
begripa, att Lampadius’ företag 1816 ansågs för ett
vågstycke. Dock hade redan 1802 en viss Winzler
i Wien visat prof på belysning med trägas, och samma
försök upprepades kort derpå af Werner i Leipzig samt
i andra städer i Sachsen. Werner upplyste 1808 till
och med en väffabrik med gas, men alla dessa lågor
slocknade, utan att deras strålar nådde mängdens
förstånd, och Lampadius’ gasverk vid Freiberg är och
förblir det första exemplet i Tyskland på gaslysning
i större skala, Berlin, som 1825 afslöt kontrakt med
ett engelskt bolag, upplystes för första gången 1826
med gas, och kort derefter var gaslysning införd till
och med i Egypten.
I Sverige infördes gaslysning först i Göteborg 1846,
i Stockholm deremot ej förr än 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
