Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 331 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysgasens sammansättning - Distillering och rening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka vid förbränning gifva en sotande låga,
sedermera mindre kolhaltiga. Ökar man hettan mycket
långsamt, kan man reglera sönderdelningen och utjemna
olikheterna. Skulle det oaktadt inträffa, att man
erhåller en med kolrika kolväten allt för mättad gas,
måste man vara betänkt på att i gasometern utblanda
honom med gaser, som brinna med föga lysande låga. Om
detta ej kan uppnås genom en lämplig blandning af
råämnen, är kol oxid gas lätt att bereda, om man
inleder en ström vattenånga i en med glödande kol
fyld retort. Kolet förenas då med vattnets syre till
kolsyra, som, då hon kommer i beröring med de glödande
kolen, förenas med mera kol till koloxid. Vattnets
väte frigöres på samma gång och tjenar äfven till
utspädning af en allt för kolrik gas. Man kan öka
lyskraften hos en kolfattig lysgas genom att låta
gasen strömma igenom mycket flygtiga kolväten, såsom
benzin o. d., då gasen mättas med ångor af nämda
kolväten. Emellertid lider detta förfaringssätt af
åtskilliga olägenheter, ty gasens förmåga att mätta
sig med de nämda ångorna är olika vid olika
värmegrader, och genom gasens afkylning förtätas
större delen af ångorna. Att vanlig luft kan på samma
sätt mättas med ångor af kolväten, så att hon blir
bränbar, har redan blifvit anfördt. Man kallar detta
förfarande karbonisering.


Fig. 181. Ugn för beredande af lysgas, sedd från sidan.

Distillering och rening. Lysgas beredes af stenkol
på följande sätt. Stenkolen sönderslås i stycken af
en knytnäfves storlek samt inläggas i stora jern-
eller lerretorter, hvilka äro inmurade i en stor
ugn på det sätt, att de alla omgifvas af lågan. Ett
antal sådana retorter, 5 till 7, stundom 9, finnas
insatta i ugnen ofvan och bredvid hvarandra ungefär
som [.....]. Retorterna äro inemot 6 till 7 fot långa
samt 17 till 20 tum i bredd. De äro stundom något
platta eller hafva i genomskärning formen [...], så att
kolen kunna utbredas likformigt öfver en temligen
stor yta. Fig. 180 visar en ugn för gasberedning, sedd
framifrån, och fig. 181 en dylik ugn, sedd från sidan
och i genomskärning. Retorterna RR äro framtill försedda
med ett lock h, som kan frånskrufvas för uttagande af
kåks eller för retorternas påfyllande med stenkol. I
retorternas tak äro rören r insatta. Dessa rör leda de
gasformiga alstren först till ett stort och vågrätt rör C,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>