Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lysgasens sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphettning afgifva gasformiga ämnen, som orena
lysgasen. Dels bildas dessa föroreningar af
qväfvehaltiga organiska ämnen och utgöras då
af ammoniak och blåsyra eller ämnen, som af dem
kunna bildas, dels af svafvelhaltiga föreningar,
som gifva upphof till högst illaluktande och
frätande gaser: svafvelväte och kolsvafla, hvilka
vid förbränning lemna svafvelsyrlighet. Dessutom
innehåller stenkolsgasen kolsyra och vattenånga,
som minskar gasens bränbarhet och lyskraft. Under
alla förhållanden måste lysgasen renas från dessa
inblandningar, ty hans värde beror ej mindre af hans
lyskraft än af hans renhet samt förbränningsalstrens
oskadlighet.
Fig. 180. Ugn för beredande af lysgas.
Den fullständigt renade gasen består hufvudsakligen
af föreningar mellan kol och väte samt fritt väte.
Han innehåller derjemte koloxidgas, som består af
lika eqvivalenter kol och syre eller af 43 delar kol
och 57 delar syre. Mängden koloxid är ej synnerligt
stor; hon uppgår till 4 eller 8 procent. Deremot
utgör lysgasens halt af fritt väte närmare 40 procent.
Bland de kolväten, som finnas i lysgasen, äro två af
största betydelse, nämligen sumpgas och elaylgas.
Sumpgasen, hvilken benämnes så, emedan han bildas i
kärr och träsk genom förmultning af växtämnen under
en betäckning af vatten, består af en eqvivalent kol
och två eqvivalenter väte eller 75 delar kol och
25 delar väte. Det andra kolvätet eller elaylgasen
består af en eqvivalent kol och en eqvivalent väte,
innehåller således dubbelt mera kol mot samma mängd
väte än sumpgasen. Denna gas benämnes för öfrigt
etylengas eller oljbildande gas. Elaylgasen brinner
i följd af sin kolhalt med starkt lysande låga och
är den beståndsdel, som företrädesvis bidrager till
ljusutvecklingen, då lysgasen brinner. Deremot brinna
de andra gaserna, sumpgas, vätgas och koloxid, med
knapt lysande lågor. De verka således i lysgasen på
samma sätt som spriten i kamfinet. Ju långsammare
stenkolen upphettas i retorterna, desto likformigare
sammansättning få de bortgående gaserna. Vid hastig
upphettning bortgå i början mycket kolhaltiga alster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:21:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0342.html
