Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 335 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distillering och rening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dylika reningskistor, hvilka efter behof kunna
tömmas eller fyllas. Medan gasen stryker igenom
och öfver kalken, upptager den senare kolsyra,
svafvelsyrlighet, svafvelväte, cyanväte, men ej
ammoniak. Kalken blir småningom overksam, hvilket
man ser deraf, att gasen i följd af inblandad
svafvelvätgas färgar en i en blylösning doppad
pappersremsa svart. Om detta inträffar, måste
reningskistan tömmas och fyllas med ny kalk. Gaskalken
har en högst vidrig och genomträngande lukt; han
består utom af oförändrad, släckt kalk af kolsyrad
kalk, undersvafvelsyrlig kalk, svafvelkalcium och
cyankalcium. Han är en för gasverkets omgifningar
särdeles obehaglig biprodukt, som i följd af sin halt
af svafvelkalcium på senare tiden börjat användas i
garfverierna till hårens afskafvande från hudarna.


Fig. 185. Exhaustorer.

Kalken lemnar dock som reningsmedel åtskilligt
öfrigt att önska. Han kan nämligen ej fullständigt
befria gasen från ammoniak. Denna gas qvarstannar
derför i lysgasen och frambringar vid förbränning
salpetersyrlighet, som angriper metallsaker.

Det var derför ett betydande framsteg i gasindustrin,
då Laming 1847

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>