Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distillering och rening - Gasometern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreslog att rena gasen medelst en blandning af kalk
eller krita och jernklorur eller jernvitriol. Denna
blandning omsätter sig till jernoxidulhydrat och
klorkalcium eller svafvelsyrad kalk, och för att
blandningen skall bli tillräckligt porös, tillsättes
sågspån. Massan, hvilken först har svartgrön färg,
antager i luften genom jernoxidulens syrsättning
till jernoxid rödaktig rostfärg. Jernoxiden upptager
svafvelväte samt ger dermed svafveljern, vatten
och fritt svafvel. Sedan massan under en längre tid
varit i bruk, uttages hon och utsattes för luftens
inverkan, då svafveljernet uppsuper syre och ger
svafvelsyrad jernoxidul, hvilken åter med kalken
ger jernoxidulhydrat, som i luften upptager syre och
öfvergår till jernoxidhydrat. Hon kan derefter å nyo
användas. Samma reningsmedel upptager äfven ammoniak,
som bindes af jernsalterna, så att klorammonium eller
svafvelsyrad ammoniak uppstår. Denna reningsmassa
blir i tidernas längd starkt svafvelhaltig, ja,
svafvelhalten kan uppgå ända till 40 procent. Hon är då
ett värdefullt råämne för tillverkning af svafvelsyra.
Hennes halt af cyan gör henne äfven användbar för
tillverkning af blodlutsalt, berlinblått och cyankalium.
I stället för den lamingska reningsmassan användas ofta
vissa slags jernmalmer, och i synnerhet ha våra svenska
sjömalmer visat sig särdeles verksamma. I större
gasverk plägar man använda både kalk och jernoxid
såsom reningsmedel.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
