Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 339 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasledningen - Gasmätaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jernrören med zink. Rören måste ligga inbäddade i
marken så djupt, att de ej kunna sjunka; i lös mark
brukar man lägga dem på ett underlag af sten. De
fästas vid hvarandra med bly eller kautsju, i hvilket
fall fogen täckes med ett öfverdrag af cement för
att skyddas för markens fuktighet. För öfrigt måste
tillses, att rören komma att ligga så djupt ned i
jorden, att ej vid inträffande stark köld kolväten,
hvilka genom afkylning förtätas, samlas i rören och
tillstoppa dem. Dylika kolväten så väl som fuktighet
förtätas dock alltid i rören, ehuru ej i synnerligt
stor mängd. För att dessa ämnen ej skola medföra några
skadliga följder, plägar man gifva hela rörledningen
ett sakta lutande läge samt på de djupast belägna
punkterna förse henne med behållare, hvilka tid efter
annan tömmas.


Fig. 190. Gasmätare i genomskärning.

Gasmätaren. Innan gasen af afnämaren användes, går
han igenom en sinnrikt inrättad apparat, som uppmäter
och anger gasförbrukningens storlek. Den vanligen
använda apparaten är den af Clegg uppfunna gasmätaren
eller gasuret (fig. 190). Han utgöres af den slutna
blecktrumman 7, som innesluter en inre på tappar
upphängd och kringlöpande trumma 5, 6. Den
inre trumman delas genom fyra krökta skiljeväggar i
fyra rum 1, 2, 3, 4, hvilka så väl i trummans midt,
der gasen genom ett rör inströmmar, som i hennes
omkrets äro försedda med öppningar. Hela apparaten
är till hälften fyld med vatten. Den i de fyra rummen
inströmmande gasen vrider omkring den inre trumman;
ty gasen kan blott intränga i ett rum i sönder, och
då detta fylles, höjes det, hvarefter det andra, det
tredje o. s. v. rummet fylles. I samma mån som det
tredje rummet höjes, sänkes det första under vattnet,
och gasen utströmmar ur de olika rummen genom ett i
den yttre trummans tak anbragt rör. De fyra rummen ha
ett bestämdt kubikinnehåll, och man vet följaktligen,
huru mycket gas strömmar igenom apparaten för hvarje
hvarf, som göres af den inre trumman; således behöfver
man endast räkna hvarfvens antal. Detta sker genom ett
hjulverk, som af trummans axel sättes i långsam
rörelse och står i förbindelse med visare, hvilka på
en tafla angifva den förbrukade gasen i 100, 1 000
eller 10 000 kubikfot. Stundom är taflan dold, så att
endast den siffra, som utvisar gasförbrukningen, synes
genom en öppning. Utom att vattnet i gasmätaren kan
vid inträffande köld frysa, kan det äfven afdunsta,
hvarigenom vattenståndet i apparaten småningom
förändras. Om vattnet står lägre,än det borde, blifva
rummen rymligare, och för hvarje hvarf genomströmmas
apparaten af mera gas, än visarna angifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>