Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hirzels oljgasapparat - Gaslysningens nationalekonomiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i retorten. Derifrån ledes han för att afkylas
och renas i en upprätt cylinder E och slutligen i
gasometern K, som är inrättad på samma sätt som den
i fig. 187 af bildade och förfärdigad af hopnitade
jernplåtar. Utom dessa hufvuddelar är apparaten
försedd med en manometer i, som utvisar trycket i
apparaten. För att pumpen skall verka regelbundet
och ej på en gång inspruta allt för mycket olja,
hvarigenom gasutvecklingen skulle blifva våldsam,
finnes ett urverk J, som gör, att den på snöret
H upphängda pumpstöfveln med likformig hastighet
nedsjunker och trycker på oljan.
Den med denna apparat framstälda gasen utmärker sig
genom en mycket stor lyskraft, som skall tre till fyra
gånger öfverträffa stenkolsgasens, och behöfver derför
äfven mindre vida ledningsrör och smärre gasometrar.
Gaslysningens nationalekonomiska betydelse. Redan
deraf, att man till lysgasberedning kan använda
de mest olikartade råämnen, kan man sluta till de
stora fördelar, detta belysningssätt medför. Vi
vilja ej trötta våra läsare med att uppräkna alla de
beqvämligheter och besparingar, lysgasen i jemförelse
med oljan, vaxet och talgen medför. Det är ju tydligt,
att en betydande nationalekonomisk vinst ligger
redan deruti, att man till lysämnen kan begagna
råmaterial, som i och för sig ej kunna användas till
detta ändamål, ty genom en större användbarhet af
ett råämne ökas dess värde. På samma gång blir äfven
den konstgjorda belysningen billigare, och då gas
nu mera kan beredas, utan att ett särdeles stort
anläggningskapital fordras för nödiga apparater,
torde gasljuset näst sol- och månljus vara billigast
af alla.
Det kan visserligen förefalla besynnerligt, att
det t. ex. ofta kan vara fördelaktigt att förvandla
olja i gas i stället för att bränna henne i hennes
ursprungliga skick i lampor. Men man bör ihågkomma,
att man kan till gasberedning tillgodogöra de
sämsta och orenaste oljor, då man deremot i lampor
endast kan bränna väl renad och derför ganska dyr
olja. Vidare är i följd af en bättre reglering
af lågan och syretillförseln råämnets lyskraft i
gaslågan nästan fullständigt utvecklad, då deremot
äfven i de bästa lampor utvecklas endast 40 till
50 procent deraf. Detta så väl som renligheten,
beqvämligheten och tidsbesparingen talar till fördel
för gaslysningen.
Af alla de olika slagen lysgas har den af olja beredda
den största lyskraften. Oljgasen består af mycket
kolrika kolväten, och man kan derför förbättra
stenkolsgas, om man i gasretorterna distillerar
en blandning af stenkol med harts och olja. 10
skålpund af en dylik blandning lemnar 32 kubikfot gas,
hvilken, emedan hans lyskraft är tre gånger större än
stenkolsgasens, måste brinna med en betydligt klarare
låga än den senare. I allmänhet kan man beräkna,
att olja lemnar 90 till 95 procent af sin vigt gas.
1 kanna rofolja ger 50 kubikfot gas.
1 » palmolja » 48 » »
1 skålpund harts » 9–17 » »
1 » beck » 11–13 » »
1 » trätjära » 5 » »
1 kubikfot tallved » 92 » »
1 » kannelkol » 187–200 » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
