Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjära - Tjära af torf, brunkol och skiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den tunga tjäroljan behandlas äfvenledes med
svafvelsyra och natronlut samt distilleras. Den
mellan 140–200° öfverdistillerande andelen innehåller
i riklig mängd oren karbolsyra, s. k. kreosot, samt
användes till konservering af virke, till förstöring
af smittsamma ämnen samt till beredning af ren
karbolsyra. Den rena karbolsyran är en islik massa,
som smälter vid 41–42° och kokar vid 184°. Hon har en
genomträngande lukt af rök samt en skarp och brännande
smak. Hon angriper huden och frambringar hvita fläckar
derpå. Karbolsyran löses knapt af vatten, men deremot
med lätthet af alkohol och eter. Hon är för djur och
växter ett våldsamt gift och hindrar förruttnelse. Den
senare egenskapen ger henne en högst vigtig användning
i kirurgin som omslagsmedel på sår, då hon förekommer
varbildning och kallbrand. För öfrigt kan man
äfven af karbolsyran bereda vackra färgämnen. Den
verksamma beståndsdelen i rök, som hindrar rökta
matvaror från förskämning, är just karbolsyra, som
äfven meddelar dessa anrättningar deras egendomliga
smak. Genom karbolsyrans behandling med salpetersyra
erhålles pikrinsyra, ett i gula, genomskinliga nålar
kristalliserande ämne, som på senare tider blifvit en
vigtig handelsartikel. Denna kropp har nämligen en så
intensiv gul färg, att en ringa mängd är tillräcklig
att färga stora mängder ylle eller silke vackert och
varaktigt gula. I Frankrike tillverkas årligen öfver
2 000 centner pikrinsyra. Pikrinsyrans kalisalt är
ett gult pulver, som. på senaste tiden börjat användas
som explosivt ämne. Såsom sådant torde det i framtiden
få en stor betydelse.
Den efter den tunga tjäroljans fråndistillering i
retorten qvarstannande asfalten användes, som bekant,
till stenläggning samt för öfrigt i stor mängd till
beredande af asfaltfernissor o. d., äfvensom till
beredning af ett slags kimrök. I asfalten finnes ett
fast kolväte, antracen, som för några år sedan
ej hade någon bekant användning; men då gjordes af
tyskarna Graebe och Liebermann den i industrielt
afseende lika vigtiga som för vetenskapen intressanta
upptäckten, att krapprotens röda färgämne, alizarin,
kan framställas af detta kolväte. För närvarande
beredes detta dyrbara färgämne fabriksmässigt af
antracen. Härmed ha vi nu lemnat en kort öfversigt
af stenkolstjäran och hennes användning. Vi skola nu
närmast egna någon uppmärksamhet åt
Tjära af torf, brunkol och skiffer. Vid distillering
af dessa råämnen erhåller man en tjära, som i kemiskt
hänseende är fullkomligt olik stenkolstjäran. Hennes
användning är äfven mycket olik den förras, ty medan
stenkolstjäran är råämne för beredande af färgämnen,
är tjäran af torf o. s. v. hufvudsakligen ett
belysningsämne. Hon liknar i många afseenden den råa
bergoljan eller petroleum och innehåller till en del
samma ämnen. Nyss beredd, har hon en kaffebrun färg,
som dock i luften derigenom, att tjäran uppsuper syre,
öfvergår till mörkbrun eller svart. Hon stelnar ofta vid
+ 9° eller + 6° till en smörlik massa. Orsaken dertill
är, att oljan i löst form innehåller ett fast ämne, som
vid afkylning utkristalliserar. Detta ämne är paraffin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
