Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasvärmning - Luftvexlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträffar dock, när en lätt och en tung gas på samma
gång inledas i ett kärl, att den senare sjunker
mot bottnen, medan den förra stiger uppåt. I följd
häraf bortgå förbränningsalstren ur ugnen genom
röret B, utan att den inkomna friska luften ens
delvis medföres. En. särskild anordning för dragets
åstadkommande är ej nödvändig; mellan ugnen och
luften i rummet finnes ej något samband; så snart
ugnsdörren d är sluten, är den förra fullständigt
afspärrad.
Deremot finnes i det spiralformiga jernröret C, som
står i samband med den yttre luften, en inrättning,
som kan öppnas inåt och medelst den genom röret
gående luften, som uppvärmes på sin väg, föranleder
en riklig luftvexling. Genom denna anordning skulle
det vanliga förloppet af en process, som i ett rum
åstadkommer en så oangenäm verkan, omkastas, i det
att den yttre kalla luften ej mera, som vanligt,
skulle tillföras genom fönster och dörrar, utan den
skämda luften i stället afledas genom dessa öppningar.
Då vi härmed afsluta redogörelsen för de olika
värmeapparaterna, föra oss de senaste anmärkningarna
öfver till ett i samband dermed stående område,
som vi nu skola taga i betraktande, nämligen
Luftvexlingen. Nödvändigheten af luftvexling är från
helsovårdens synpunkt för hvarje bildad välbekant;
deröfver behöfva vi ej vidare yttra oss: ren luft är
det första lifsvilkoret.
När vi under den årstid, då vi hålla fönster och
dörrar slutna för att hindra den kalla luftens
inträde, ordentligt elda våra boningsrum, åstadkomma
vi visserligen ett slags naturlig luftvexling,
hvilken vi bruka understödja genom att tid efter
annan öppna fönstret. Till och med väggarna, de må nu
vara af trä, tegel eller något annat ämne och de må
ega hvilken tjocklek som helst, åstadkomma äfven en
viss luftvexling, i det de genom sina porer utsläppa
den varma och i stället insläppa den yttre kalla
luften. Professor Pettenkofers undersökningar ha på
det tydligaste ådagalagt detta. Ett dylikt försök är
ej synnerligt svårt att anställa. Om en tegelsten,
ett stycke murbruk eller trä sorgfälligt omgjutes med
beck för att erhålla ett lufttätt omhölje, men på det
sätt, att två midt emot hvarandra liggande ställen
lemnas fria och vid dessa obetäckta ställen sedermera
två rör af glas eller metall anbringas sålunda, att
man kan inpressa luft genom materialet, går luften
med förvånande lätthet genom det skenbart täta ämnet,
såsom man kan se, om en ljuslåga ställes framför den
undersökta kroppen.
I följd af denna porositet hos väggarna i våra
bostäder pågår genom dessa till och med vid
slutna fönster och dörrar en fortfarande, om ock
i allmänhet svag luftvexling, hvars styrka beror
af temperaturskillnaden mellan den inre och yttre
luften. Under den kallare årstiden träder visserligen
en ny faktor i verksamhet, nämligen draget från
eldstaden, hvarigenom den skämda luften afledes och
i stället frisk luft tillföres. Den mängd frisk luft,
som genom en eldstad kan insugas i ett rum, kan efter
Pettenkofer i gynsammaste fall utgöra omkring 3 400
kubikfot i timmen. I vanliga fall torde genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
